Arbetshälsan har på många sätt utvecklats positivt i den offentliga sektorn. Fler anställda än tidigare upplever dock osäkerhet kring kontinuiteten i sitt arbete.
Kevas undersökning om arbetshälsan i den offentliga sektorn visar att fler arbetstagare än tidigare känner entusiasm och glädje i sitt arbete. Liksom tidigare år anser majoriteten (över 90 %) av arbetstagarna i den offentliga sektorn att deras arbete är viktigt och relevant. Fler än tidigare är också villiga att rekommendera sin arbetsplats. Personalens kompetens är en av styrkorna i den offentliga sektorn och nästan 90 procent av arbetstagarna upplever att deras kompetens motsvarar kraven i arbetet väl.
Trots den positiva utvecklingen upplever fler arbetstagare i kommunsektorn, välfärdsområdena och staten osäkerhet kring kontinuiteten i arbetet. I detta avseende har erfarenheterna försämrats i synnerhet i välfärdsområdena och bland statsanställda, med undantag för försvaret och gränsbevakningen.
– År 2024 pågick eller planerades administrativa reformer och omfattande samarbetsförhandlingar om ekonomisk anpassning och organisatoriska förändringar i den offentliga sektorn. Förutom administrativa reformer påverkar också den skärpta offentliga ekonomin personalens upplevelser i denna undersökning, säger forskningsdirektör Laura Pekkarinen.
Inga större förändringar i upplevelsen av psykisk arbetsförmåga
Trots den positiva utvecklingen av arbetshälsan har det inte skett någon större förändring i arbetstagarnas upplevelse av den psykiska arbetsförmågan jämfört med 2022, då upplevelsen i viss mån försämrades jämfört med tidigare år. Drygt tre av fyra arbetstagare i den offentliga sektorn anser att deras psykiska arbetsförmåga är bra eller utmärkt, medan var tionde inte upplever det så.
Upplevelsen har försvagats bland annat inom kommunernas tekniska yrkesområde, inom administrativt arbete och kontorsarbete i välfärdsområdena, i statens näringsverksamhet och begravningsplats- och kyrkobetjäningsarbete. Däremot bedömde fler arbetstagare (79 %) än tidigare bland hälso- och sjukvårdspersonalen i välfärdsområdena sin psykiska arbetsförmåga som bra eller utmärkt.
Det är värt att notera att välfärdsområdenas resultat pekar på en nedgång i arbetshälsan hos cheferna sedan 2022. Av de svarspersoner i välfärdsområdena som arbetade i chefsuppgifter eller med arbetsledning upplevde 72 procent nu att deras psykiska arbetsförmåga är god eller utmärkt, jämfört med 87 procent 2022. I andra sektorer bedömde minst 80 procent av cheferna sin psykiska arbetsförmåga som god eller utmärkt.
– Det är glädjande att forskningsresultaten tyder på att arbetshälsan har stärkts inom många områden i den offentliga sektorn. Uppmärksamhet måste dock ägnas åt den psykiska arbetsförmågan. Till exempel efter välfärdsområdesreformen har arbetstagarna i administrations- och kontorsarbete och cheferna haft det tufft, säger Pekkarinen.
Arbetsbelastningen och utmaningarna med den psykiska arbetsförmågan betonas hos unga
Den psykiska arbetsförmågan hos arbetstagare under 30 år i den offentliga sektorn har inte återgått till nivån före 2022.
År 2020 bedömde 81 procent av unga arbetstagare sin psykiska arbetsförmåga som bra eller utmärkt, jämfört med 72 procent i dag. Samtidigt har antalet unga arbetstagare som inte upplever sin psykiska arbetsförmåga som bra ökat till 17 procent (9 % 2020). Unga arbetstagare upplevde oftare sin psykiska arbetsförmåga som svag än andra åldersgrupper, där andelen var ca 10 procent.
Glädjen och entusiasmen i arbetet är nu hos alla unga arbetstagare på samma nivå som 2020 (74 %), alltså en liten förbättring sedan 2022 (71 %).
Den fysiska arbetsbelastningen betonas hos unga arbetstagare i synnerhet inom staten och kommunsektorn, och i kommuner och välfärdsområden upplever många att deras arbete också är psykiskt belastande. Den fysiska arbetsbelastningen som unga arbetstagare upplever har minskat jämfört med läget för två år sedan, men inom staten och kommunerna är den fortfarande vanligare än i andra åldersgrupper.
I kommunsektorn uppskattar unga arbetstagare mer sällan än andra åldersgrupper att de kan påverka sitt arbete, och upplevelsen har försvagats från tidigare år. Möjligheterna att påverka arbetet upplevs som svagare än tidigare också i välfärdsområdena och inom kyrkan.
– Unga arbetstagares psykiska arbetsförmåga har redan länge varit en källa till oro. Utvecklingen började före coronapandemin och syns också i unga arbetstagares frånvaro på grund av sjukdom: Under de senaste tio åren har långa frånvaroperioder på grund av ångestsyndrom bland personer under 30 år ökat mer än femfaldigt i den offentliga sektorn, säger Pekkarinen.
Arbetsgemenskaperna och förtroendet är resurser i den offentliga sektorn, nöjdheten med chefernas verksamhet har ökat
I den offentliga sektorn stöds personalens ork i arbetet av många resursfaktorer. Enligt arbetstagarna själva är arbetsgemenskaperna år efter år den viktigaste resursen. Majoriteten av svarspersonerna uppger att de får stöd från sina kollegor och att förtroendet har stärkts ytterligare. Svarspersonerna lyfter fram arbetskamraterna, arbetsgemenskapens stöd samt en god arbetsmiljö och sammanhållning som de tre viktigaste faktorerna som har främjat deras ork i arbetet under det senaste året.
Nöjdheten med chefernas verksamhet har ökat. Allt fler anser nu att deras chefer behandlar förändringar med personalen, vilket har stärkt personalens resurser för att möta förändringar och nya utmaningar i sitt arbete.
– Arbetshälsan måste följas upp och arbetsförmågan stödas särskilt i förändringssituationer som sätter personalens ork på prov i krävande uppgifter. Arbetsförmågan måste också ledas systematiskt och kunskapsbaserat för att förebygga de typiska riskerna för arbetsoförmåga för vår tid, såsom de allt vanligare psykiska hälsoutmaningarna. Det viktigaste är att värna om de resurser som stöder orken i arbetet i arbetsgemenskaperna, konsekvent tillämpa verksamhetssätt som stöder arbetsförmågan och fokusera på ledning av arbetsförmågan. I detta arbete stöder Keva våra arbetsgivarkunder, det vill säga organisationer i den offentliga sektorn, säger Pekkarinen.
Arbetshälsa i den offentliga sektorn 2024 (rapporten är på finska)
Ytterligare information:
Laura Pekkarinen, forskningsdirektör, tfn 040 574 1803,
laura.pekkarinen@keva.fi
Undersökningen Arbetshälsan i den offentliga sektorn grundar sig på ett representativt urval av arbetstagare i olika yrkesområden i kommunsektorn, välfärdsområdena, statliga ämbetsverk och kyrkan enligt ålder och kön. För undersökningen intervjuades 3 501 löntagare per telefon i augusti–november 2024.