Kostnaderna för arbetsoförmåga
Kostnaderna för arbetsoförmåga uppgår enbart i kommunerna till ca två miljarder euro per år. Men man kan påverka kostnaderna för arbetsoförmåga.
Som Kevas kund får du information om hurdana kostnader arbetsoförmåga förorsakar din organisation och hur du kan hålla kostnaderna för arbetsoförmåga i schack med hjälp av arbetsmiljöledning.
Webbtjänsten Nyckeluppgifter – hjälp med hantering av kostnaderna för arbetsoförmåga
Webbtjänsten Nyckeluppgifter är ett verktyg som hjälper dig att identifiera kostnaderna för arbetsoförmåga i din organisation. Du får närmare information om själva kostnaderna samt om de fenomen som orsakar dem. Du kommer till tjänsten genom att logga in i webbtjänsten för arbetsgivare.
- Läs mer om: tjänsten Nyckeluppgifter
- Du får mer information av din kundchef eller arbetsgivarnas telefonrådgivning 020 614 2438.
Arbetsoförmåga kostar
Kostnadernas proportioner
Kommunsektorn betalar årligen åtminstone två miljarder euro i kostnader som hänför sig till arbetsoförmåga. Kevas bedömning baserar sig på de största kommunorganisationernas kostnader för arbetsoförmåga.
De direkta kostnaderna som förorsakas av arbetsoförmåga, såsom kostnader för sjukskrivningar, företagshälsovård, olycksfall och pensioner uppgår till cirka en miljard euro.
De indirekta kostnaderna uppgår till ytterligare en miljard. Indirekta kostnader utgörs till exempel av försämrad arbetshälsa, sjunkande effektivitet och försämrad serviceproduktion.
De direkta kostnaderna för arbetsoförmåga uppgår i snitt till 6,7 procent av lönerna i de största städerna. När man beaktar de indirekta kostnaderna leder arbetsoförmåga till kostnader på tillnärmelsevis en halv miljard euro totalt i Helsingfors, Vanda, Esbo, Tammerfors, Åbo, Björneborg och Jyväskylä (13,6 procent av lönerna).
Exempel på kostnader
För en kommun med 3 700 anställda orsakar de anställdas arbetsoförmåga kostnader på 10 miljoner euro under ett år. Detta motsvarar över hälften av personalkostnaderna för daghemmen i den ifrågavarande kommunen.
Ett sjukvårdsdistrikt med 4 300 anställda betalar 14 miljoner euro i kostnader för arbetsoförmåga årligen. Det är lika mycket som en kommun med 18 000 invånare årligen betalar för specialsjukvård till sjukvårdsdistriktet.
Om alla organisationer vore på samma nivå som den mest kostnadseffektiva organisationen skulle man årligen spara in 534 miljoner euro. Den faktiska sparpotentialen är större eftersom också de bästa ännu kan effektivisera arbetsmiljöledningen.
Sjukskrivningarna utgör den största kostnadsposten
Sjukskrivningarna är den främsta orsaken till kostnaderna för arbetsoförmåga: de står för två tredjedelar av de direkta kostnaderna för arbetsoförmåga. Till exempel i de stora städerna uppgår de direkta kostnaderna för sjukskrivningar till i snitt 3,1 procent av lönesumman.
Speciellt dyra blir de långa sjukskrivningarna. De som på de kommunala arbetsplatserna varit sjukskrivna över 29 dagar under ett år utgör i snitt 10 procent och deras andel av kostnaderna för arbetsoförmåga utgör nästan 50 procent.