Hösten 2021 inledde Keva ett pilotförsök med sju arbetsgivare i kommunsektorn i syfte är att främja återgången till arbetet för personer som får rehabiliteringsstöd på grund av depression. Detta görs genom att stödja deltagande i arbete och kontakten till arbetsplatsen. De arbetsgivare som deltar i pilotförsöket har hittat mångsidiga arbetsuppgifter och ersättande arbete för de arbetstagare som återhämtar sig från depression.
Faktorer som hänför sig till arbetsplatsen eller oro inför återgång till arbetet kan betydligt försvåra rehabiliteringsklientens återgång till arbetet när arbetsförmågan redan är nedsatt på grund av sjukdom.
- I synnerhet hos sådana arbetstagare som på grund av depression får rehabiliteringsstöd påverkas beredskapen att återgå till arbetet av personens negativa uppfattning om sin funktionsförmåga samt av kvarstående kognitiva symtom även om de egentliga förstämningssymtomen har försvunnit till följd av behandling, säger Kevas ledande sakkunnigläkare Saija Turtiainen.
Enligt Turtiainen förutsätter återgång till arbetet att återgången stöds vid rätt tidpunkt och att arbetsgivaren satsar på arbetsmiljöledning.
Pilotförsöket resulterar i rutiner som stöder fortsättning i arbetet
Keva har under pilotförsöket erbjudit arbetstagare som fått ett beslut om rehabiliteringsstöd på grund av depression möjlighet att delta i arbetsprövning inom ramen för försöket. Målet är att uppmuntra arbetsgivarna att hitta lämpliga arbetsuppgifter för personer som återhämtar sig efter depression och samla in erfarenheter av inverkan av deltagande i arbetet. Kangasala, Kuopio, Nyslott, Tammerfors, Åbo, Tusby och Ylöjärvi deltar i pilotförsöket.
Den arbetsprövning som genomförs i samband med pilotförsöket gör det möjligt att delta i arbetslivet inom ramen för arbetstagarens resurser. Arbetsprövningen är inte förknippad med krav på minimiarbetstid eller ett omedelbart mål om återgång till arbetet. Deltagandet i arbetet stöds vid behov under ett helt år.
Pilotförsöket inleddes hösten 2022 som en del av Kevas projekt Hållbart arbetsliv. Projektet gör det möjligt att generera forskningsdata om temana inom pilotförsöket och vidareutveckla praxis.
En utmaning att hitta personer till pilotförsöket
Målet var att inleda tjugo arbetsprövningar under det första året. Att hitta personer som hör till målgruppen och att föra processen vidare ända till arbetsprövning visade sig dock vara svårare än förutspått. Därför förlängdes tiden för inledande av arbetsprövning till våren 2023.
I samband med behandlingen av ansökningarna hade alla arbetsgivare eventuella kandidater för pilotförsöket. En förutsättning för att kunna delta i pilotförsöket är en gällande anställning (i motsats till IPS-verksamhetsmodellen).
- Den vanligaste orsaken till att klienten inte kunde erbjudas möjlighet att delta i pilotförsöket var att anställningen redan hade avslutats eller skulle avslutas inom kort. Detta kan vittna om att arbetsgivaren och arbetstagaren har saknat tillräckliga åtgärder för att kunna stödja återgången till arbetet i ett tillräckligt tidigt skede, säger Sirpa Reijonen som ansvarar för pilotförsöket.
Dessutom ville alla arbetstagare inte vara med i pilotförsöket eller de gick aldrig vidare till arbetsprövning.
- Det har krävt mycket tid att väcka förändringsberedskap hos de personer som varit intresserade av pilotförsöket, att komma överens om åtgärder och gå vidare till arbetsprövningen. Vi värdesätter den ömsesidiga tid och de resurser som har hjälpt arbetsgivaren och arbetstagaren att gå vidare till den praktiska arbetsprövningen tillsammans, konstaterar Turtiainen.
Återgång till arbetet väcker hopp men även oro
De personer som deltar i pilotförsöket har före arbetsprövningen fyllt i ett mått för beredskap att återgå till arbetet som identifierar de olika skedena i beredskapen att återgå till arbetet och tröskeln för återgången till arbetet.
- Svaren tyder på att de personer som deltar fortfarande är hoppfulla för att de ska kunna återgå till arbetet trots att de länge har varit borta på grund av depression. Återgången är ändå förknippad med oro och fördomar, beskriver Turtiainen.
Pilotförsöket har visat att arbetsgivarna har hittat mångsidiga arbetsuppgifter och ersättande arbete för de arbetstagare som återhämtar sig från depression. På arbetsplatserna har pilotförsöket planerats och genomförts i arbetsgivarnas regi. De arbetsgivare som ännu inte deltar i pilotförsöket har uppgett att det också finns behov för mindre krävande arbetsprövning.
Pilotförsöken fortsätter och nya försök inleds våren 2023. Resultaten av pilotförsöket och bästa praxis publiceras senare i serien Kevan raportit. Dessutom utvecklas verksamhetsmodellerna ytterligare. Inom projektet samlas också arbetsgivarnas och företagshälsovårdsenheternas syn på saken i en intervjuundersökning som inleds inkom kort.
- Vi är nyfikna på resultaten av intervjuerna, konstaterar Reijonen.
Projektet Hållbart arbetsliv – ett projekt för arbetsförmågan i den offentliga sektorn
Målet med projektet Hållbart arbetsliv som genomförs 2022–2024 är att stärka arbetsförmågan hos personalen i den offentliga sektorn samt att minska arbetsoförmåga och de kostnader den medför.
Projektet hjälper organisationer i den offentliga sektorn att klara av och återhämta sig från coronapandemin och ökningen av riskerna för arbetsoförmåga. Projektet har beviljats statsbidrag från Finlands program för hållbar tillväxt som finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.
Projektet främjar utvecklingen av proaktiv arbetsmiljöledning och stärker grunden för ledning med hjälp av information. Fokusområden är social- och hälsovården, undervisning- och säkerhetssektorn, men resultaten av projektet delas till hela den offentliga sektorn.