Kevas enkät till kommunala beslutsfattare: Nästan hälften av de kommunala beslutsfattarna ser negativt eller motstridigt på kommunens framtid

Enligt Kevas enkät till kommunala beslutsfattare ser nästan hälften av de kommunala beslutsfattarna negativt eller motstridigt på kommunens framtid efter välfärdsområdesreformen.

Av kommunala beslutsfattare bedömer var tredje (35 %) att framtiden är negativ medan 9 procent har motstridig syn på den. Var femte (22 %) ledande tjänsteinnehavare i kommunsektorn bedömer att framtiden är negativ medan 12 procent har motstridig syn på den.
Alla svarspersoner tog inte klart ställning till kommunens framtidsutsikter: av kommunala beslutsfattare och tjänsteinnehavare anser 37 respektive 40 procent att kommunens framtidsutsikter är neutrala. Resultaten framgår av Kevas enkät till kommunala beslutsfattare som genomfördes i slutet av 2022.

Enklare ekonomi är positivt medan oron för ekonomin leder till negativa åsikter

De ledande tjänsteinnehavarna ser på kommunens framtid mer positivt än beslutsfattarna. Var femte (18 %) beslutsfattare och omkring var tredje (27 %) ledande tjänsteinnehavare ser positivt på kommunens framtid. Positiva framtidsutsikter påverkas enligt beslutsfattarna av att kommunens ekonomi förenklas och blir lättare att förutspå. Detta möjliggör utveckling av verksamheten, och å andra sidan överförs tjänsterna i social- och hälsovårdssektorn till välfärdsområdena, varvid kommunerna kan koncentrera sig på de tjänster som återstår.

I de kommunala beslutsfattarnas negativa bedömningar betonas oron för kommunens ekonomiska ställning. Statens bidrag minskar i och med välfärdsområdesreformen och finansieringsmodellen är oförmånlig för kommunerna, och kommunerna kommer inte att ha råd med sådana centrala investeringar i exempelvis skolor och boende som är viktiga för att upprätthålla livskraften. Också oron för tillgången till social- och hälsovårdstjänster i kommunens närområden accentueras i svaren.

- De kommunala beslutsfattarnas åsikter om kommunernas framtid är oroväckande men å andra sidan förståeliga. Välfärdsområdesreformen pågick samtidigt som uppgifterna samlades in för enkäten, och svarspersonerna kunde inte ha någon tydlig bild av vad som kommer att ske efter reformen. Många beslutsfattare oroar sig för kommunens framtida ekonomi. Å andra sidan ses det som en positiv sak att kommunens verksamhet och ekonomi förenklas, konstaterar Ismo Kainulainen, ledande expert på Keva.

Servicesamarbete mellan kommuner intresserar – stora kommuner intresserade av privata tjänster

I enkäten till kommunala beslutsfattare svarade kommunernas ledande politiker och beslutsfattare på frågan om hur kommunens servicestruktur i framtiden kommer att utvecklas.
Det överlägset populäraste alternativet var att anordna tjänster tillsammans med andra kommuner (53 %), och nästan hälften (49 %) av svarspersonerna uppgav att tjänster produceras också framöver i regel av kommunen. Också anskaffning av ytterligare tjänster av en privat aktör var relativt vanligt (44 %). I synnerhet i stora kommuner upphandlades privata tjänster i mycket stor utsträckning och hela 68 procent av svarspersonerna tog saken upp som en åtgärd vid serviceutvecklingen. I små kommuner planeras anordnande av tjänster tillsammans med andra kommuner.

Kommunerna planerar utkontraktering av tjänster

Av svarspersonerna bedömde över en tredjedel (38 %) av de politiska beslutsfattarna att den egna kommunen just nu har planer på att utkontraktera tjänster till en privat serviceproducent antingen delvis eller helt. I synnerhet beslutsfattarna i stora kommuner med fler än 100 000 invånare (66 %) uppger att den egna kommunen har planer på att utkontraktera tjänster till en privat serviceproducent antingen delvis eller helt.

De politiska beslutsfattarna uppger mat- och måltidsservice (25 %) och småbarnspedagogik (21 %) som enskilda sektorer som kan utkontrakteras. Tjänsteinnehavarna å sin sida lyfter fram städ- och renhållningsservice (27 %) samt ekonomiförvaltningen och stödtjänster till förvaltningen (21 %) som föremål för utkontraktering. I kommuner i olika storleksklasser är spridningen stor avseende vilken servicehelhet som eventuellt kunde utkontrakteras. Till exempel planerna på att utkontraktera tjänster inom småbarnspedagogiken betonas särskilt i kommuner med 10 000–49 999 invånare (33 %) och i kommuner med 50 000–100 000 invånare (27 %). I kommuner med färre än 10 000 invånare tas saken upp av 7 procent av svarspersonerna.

- I fråga om serviceproduktionen får kommunens egen serviceproduktion och samarbete med andra kommuner ett starkt stöd. Viljan att utkontraktera serviceproduktion är på samma nivå som året innan. I stora kommuner är intresset större än i små kommuner. Småbarnspedagogiken som en tjänst som ska utkontrakteras beskriver också på sitt sätt utmaningarna med att anordna serviceproduktionen.

- Det är bra att komma ihåg att utkontraktering av kommunernas serviceproduktion till privata aktörer minskar Kevas pensionsavgifter och antalet betalare. Kommunernas omfattande utkontraktering leder till att Kevas pensionsavgiftskalkyler höjs, berättar Kevas ledande expert Ismo Kainulainen.

Presentationsmaterialet om undersökningen (på finska)

Kevan kuntapäättäjäbarometri 2022 aineistot 22.2.2023 (pdf)

Ytterligare information:

Ismo Kainulainen, Kevas ledande expert, tfn 050 517 3594