Keva har samlat information om den personal som övergår från kommuner till välfärdsområdena och den personal som fortsätter i kommunerna i en dynamisk nätrapport.
Enligt Kevas uppskattning kommer totalt över 260 000 arbetstagare i kommunsektorn att övergå till välfärdsområdena. Omkring 99 000 personer inom social- och hälsovården kommer att övergå från kommunerna. Antalet arbetstagare som fortsätter i kommunerna är cirka 187 000.
Till välfärdsområdena övergår totalt cirka 7 000 personer i räddningspersonalen och uppskattningsvis 21 000 personer inom social- och hälsovården och stödpersonal inom räddningsväsendet.
För närvarande arbetar cirka 130 000 personer inom samkommuner för social- och hälsovård. Det regionala anordnandet av social- och hälsovården leder till att antalet anställda som överförs från kommunerna och deras andelar varierar mycket mellan olika regioner.
Uppskattningen baserar sig på Kevas statistikuppgifter om de försäkrade i kommunsektorn.
- De välfärdsområden som grundas och de överlåtande kommunerna står inför stora utmaningar förknippade med förändringsledningen. Den nätrapport vi tagit fram är ett verktyg som arbetsgivarna i kommunsektorn kan använda för att skapa sig en gemensam lägesbild. Syftet med rapporten är att ge dem information för att stödja en kontrollerad övergång samt skapa mervärde i de olika skedena av förändringen, säger utvecklingschef Mikko Kenni.
Den nu offentliggjorda dynamiska nätrapporten är en sammanställning av de data i Kevas register som är centrala för personal- och ekonomiplaneringen och arbetsmiljöledningen, inklusive pensioneringsprognoser, data om personal som gått i pension, grunder för arbetsoförmåga, ansökningar om invalidpension samt till exempel en analys av behovet av arbetskraft. Presentationen gör det möjligt att erbjuda ett mer omfattande datamaterial och jämföra olika datahelheter och regioner.
- Uppgifterna i rapporten bidrar till en helhetsbild som bland annat vittnar om regionernas livskraft. När uppgifterna till exempel kombinerar behovet av arbetskraft, antalet partiellt arbetsföra, åldersstrukturen hos den nuvarande personalen med en pensioneringsprognos, illustrerar talen regionernas framtid, konstaterar statistikanalytiker Petra Sohlman.
Brist på arbetskraft och pensionering utmaningar för regionerna
I rapporten har samlats data om pensionsavgången per yrkesgrupp och bristen på arbetskraft i respektive välfärdsområde. Sedan tidigare är det känt att kommunsektorn just nu har ett personalunderskott på nästan 10 000 arbetstagare på nationell nivå och prognosen för 2030 är nästan 20 000 personer.
På hela landets nivå betonas bristen på arbetskraft i de till antalet största yrkeskategorierna inom vården och undervisningen. Personalunderskottet är relativt sett störst både nu och enligt prognosen för 2030 bland socialarbetare, speciallärare och psykologer.
Analysen av behovet av arbetskraft har sammanställts genom att kombinera Kevas pensioneringsprognos och uppgifter om försäkrade med Arbets- och näringsministeriets arbetskraftsstatistik och Undervisnings- och kulturministeriets data om planerade utbildningsplatser.
Rapporten upptar en pensioneringsprognos för olika regioner som pekar på att en dryg fjärdedel av de arbetstagare som fortsätter i kommunerna kommer att gå i pension före 2030. I fråga om den personal som övergår till välfärdsområdena går uppskattningsvis var femte i pension före 2030.
- När pensioneringsprognoserna också kombineras med det ökande behovet av tjänster inom social- och hälsovården som beror på att befolkningen åldras, blir bristen på arbetskraft ett enormt svårt problem i hela landet, säger Mikko Kenni.
Pensionsavgången är relativt sett störst bland den personal som fortsätter i kommunerna i Lapplands, Kajanalands, Södra Savolax och Kymmenedalens välfärdsområden. I dessa områden kommer nästan en tredjedel av den nuvarande personalen att gå i ålderspension under de tio följande åren och hälften av dem under de fem följande åren.
Sjukdomar i rörelseorganen har i kommunsektorn varit den vanligaste sjukdomsorsaken för invalidpensioner. Nu har deras andel sjunkit redan flera år. På motsvarande sätt har invalidpensioner på grund av psykisk ohälsa stigit nära nivån för sjukdomar i rörelseorganen och i vissa regioner är de redan vanligare.
Rapporten beskriver arbete vid sidan av pension
I rapporten beskrivs också arbete vid sidan av pension i kommunsektorn, alltså den personal som både får pension och samtidigt har en gällande anställning.
Andelen pensionerade som arbetar av personalen i kommunsektorn varierar per region mellan 0,8 % och 2,5 %. Relativt sett störst är antalet personer som arbetar vid sidan av ålderspension i Lappland, Södra Österbotten och Österbotten.
- Den här delen av rapporten tyder på att man å ena sidan orkar arbeta också efter att pensionen börjat och å andra sidan att arbetsgivarna har möjlighet att ordna deltidsarbete i dessa regioner. Samtidigt kan det indikera att det i regionen råder brist på arbetskraft i vissa yrkesgrupper, säger Petra Sohlman.
Ytterligare information:
Petra Sohlman, statistikanalytiker, tfn 041 547 1745
Mikko Kenni, utvecklingschef, tfn 050 553 4945
Maarit Hirvensalo, informationsexpert, tfn 040 587 1755