Pensioneringstakten kommer under de kommande åren att vara fortsatt snabb både i välfärdsområdena och kommunerna, men särskilt bland arbetstagare hos staten och kyrkan.
Enligt Kevas uppdaterade pensioneringsprognos kommer nästan var tredje arbetstagare i den offentliga sektorn att gå i pension under de kommande tio åren.
I den offentliga sektorn finns det stora skillnader i pensionsavgången.
Under de kommande tio åren kommer uppskattningsvis 28 % av arbetstagarna i välfärdsområdena och cirka 30 % av arbetstagarna i kommunsektorn att avgå med ålders- och invalidpension.
Åldersstrukturen för arbetstagarna hos staten och kyrkan är ännu mer inriktad på äldre åldersgrupper. Cirka 33 % av den nuvarande personalen hos staten kommer att gå i pension 2025–2034, och hela 43 % av kyrkans personal.
Tydliga skillnader i pensionsavgången mellan de största yrkesgrupperna inom social- och hälsovården
Av de cirka 240 000 försäkrade i välfärdsområdena beräknas cirka 50 000 personer gå i ålderspension under de kommande tio åren. Dessutom kommer cirka 20 000 personer att avgå med invalidpension.
Det finns tydliga skillnader i den uppskattade pensionsavgången mellan de största yrkesgrupperna inom social- och hälsovården. Det beror bland annat på skillnaderna i åldersstrukturen och riskerna för arbetsoförmåga. Enligt prognosen är skillnaderna mellan yrkesgrupperna likartade i alla välfärdsområden.
Bland de största yrkesgrupperna är den uppskattade pensionsavgången bland närvårdare högre än genomsnittet. Under de kommande tio åren kommer uppskattningsvis en tredjedel av närvårdarna (cirka 15 600 personer) att gå i pension. Uppskattningen ökar på grund av närvårdarnas risk för arbetsoförmåga som är högre än genomsnittet.
Knappt en fjärdedel av sjukskötarna (knappt 11 800 personer) kommer att gå i pension inom tio år, och detsamma gäller socialsektorhandledare (cirka 4 300 personer).
Inom tio år kommer uppskattningsvis hela 43 % (cirka 4 000 personer) av lokalvårdarna (sjukhus- och anstaltsbiträden) att gå i pension. Också bland dessa personer ökar pensionsavgången på grund av den relativt höga risken för arbetsoförmåga.
Under samma period kommer knappt en fjärdedel av socialarbetarna och hälsovårdarna att gå i pension (ca 1 800 socialarbetare, ca 1 300 hälsovårdare). På motsvarande sätt går endast 17 % av specialistläkarna (knappt 1 300 personer) och 18 % av räddningspersonerna (brandmän) i pension (knappt 1 200 personer).
I relativa termer är ålderspensionering under 2025–2034 högst bland hemtjänstarbetare, mentalvårdare, sekreterare, lokalvårdare, instrumentvårdare och köksbiträden.
Enligt prognosen är riskerna för invalidpension relativt sett störst bland mentalvårdare, arbetshandledare, hantverkspedagoger, personliga assistenter, hemtjänstarbetare och socialsektorhandledare.
De yrkesgrupper där pensionsavgången är lägst (inklusive både ålders- och invalidpensioner) är läkare, räddningspersoner, akutvårdare inom sjuktransport, barnmorskor och psykologer.
– I de största yrkesgrupperna där det under de senaste åren också har förekommit brist på arbetskraft är pensioneringstakten nu snabb. Samtidigt är risken för arbetsoförmåga högre än genomsnittet i vissa yrkesgrupper, såsom närvårdare och lokalvårdare. Därför är det viktigt att uppmärksamma hur arbetsförmågan kunde stödjas på olika sätt. Man ska inte heller glömma de åtgärder som främjar arbete vid sidan pension. Under de senaste åren har det varit relativt populärt att jobba vid sidan av pension, i synnerhet i yrken inom social- och hälsovården, säger statistikanalytiker Petra Sohlman.
Var fjärde arbetstagare inom utbildning och småbarnspedagogik i kommunsektorn går i pension
Av de cirka 333 000 nuvarande arbetstagarna i kommunsektorn kommer uppskattningsvis cirka 76 000 att gå i ålderspension och ytterligare 23 000 i invalidpension under de kommande tio åren.
Uppskattningsvis var fjärde arbetstagare i de största yrkesgrupperna, utbildning och småbarnspedagogik, kommer att gå i pension. I dessa yrkesgrupper är också antalet arbetstagare som avgår med pension störst under de kommande tio åren: Cirka 9 600 grundskolelärare och gymnasielärare, 5 000 lärare i småbarnspedagogik, 4 200 klasslärare och 2 200 speciallärare kommer enligt prognosen att gå i pension 2025–2034, och därtill kommer cirka 8 600 barnskötare och 4 800 skolgångshandledare att avgå med pension. Jämfört med utbildningssektorn är siffran inom småbarnspedagogiken något högre på grund av den större risken för invalidpension.
I relativa termer är pensionsavgången störst i många bygg- och transportyrken samt bland familjedagvårdare och städare, varav nästan hälften kommer att gå i pension inom tio år. Också drygt 45 % av avbytare och biblioteksarbetare kommer att gå i pension under denna period. Den förväntade pensionsavgången är minst bland räddningspersoner, veterinärer och ungdomsledare.
Var tredje arbetstagare hos staten går i pension
Av de drygt 102 000 arbetstagarna hos staten går enligt den nya prognosen omkring 28 000 i ålderspension 2025–2034 medan omkring 5 400 avgår med invalidpension.
Jämfört med välfärdsområdena och kommunsektorn är statens personal äldre och könsfördelningen är jämnare. I yrkesstrukturen betonas expertyrken, och å andra sidan har yrkesgrupperna inom försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet och polisen pensionsåldrar som avviker från den allmänna pensionsåldern. Universitetens yngre arbetstagare är försäkrade hos ArPL-anstalter, vilket i prognosen återspeglas i den relativt höga uppskattade pensionsavgången.
Under de kommande tio åren är pensionsavgången störst bland lärare i skolor med statligt stöd, sekreterare samt direktörer och högre tjänstemän. Med undantag för de ovannämnda yrkesgrupperna med lägre pensionsålder är antalet personer som går i pension relativt sett minst bland informatörer, sjukskötare, advokater och specialister inom utveckling av administration och näringar.
Pensioneringstakten snabbast inom kyrkan
I den offentliga sektorn är pensioneringstakten snabbast bland kyrkans personal. Av de 13 600 arbetstagare som är försäkrade inom kyrkan kommer cirka 4 600 att gå i ålderspension och 1 200 i invalidpension under det kommande decenniet.
I den offentliga sektorn omfattar åldersstrukturen för kyrkans personal mest äldre åldersklasser. I de största yrkesgrupperna inom kyrkan, alltså bland präster, diakoner och diakonissor och barnklubbsledare, kommer omkring 40 % i genomsnitt att gå i pension under de följande tio åren. Bland fastighetsskötare och sekreterare är talet över 50 %.
Pensioneringsprognosen (på finska):
Ytterligare information:
Petra Sohlman, statistikanalytiker, tfn 041 547 1745, petra.sohlman(at)keva.fi
Information om pensioneringsprognosen
I prognosen granskas den uppskattade avgången med ålders-, delinvalid- och invalidpension 2025–2044 bland arbetspensionsförsäkrade i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande per slutet av november 2024. De arbetspensionsförsäkrade omfattar cirka 567 000 arbetstagare i kommunsektorn och välfärdsområdena, cirka 102 000 arbetstagare som är försäkrade enligt statens pensionssystem och 14 000 kyrkans arbetstagare. Siffran omfattar också personer på olika ledigheter (familjeledighet e.d.) och deltidsanställda, och antalet försäkrade kan således inte jämföras med antalet årsverken som i allmänhet används vid planering.
Syftet med prognosen är att modellera pensionsavgången uttryckligen i den nuvarande personalen, och därför beaktar den inte de nya arbetstagare som inleder sitt arbete i framtiden. Prognosen baserar sig på den realiserade pensionsavgången under de senaste åren och beaktar åldersstrukturen och ändringen i den, yrkesgrupper och kön.
I den här rapporten räknas också HUS-sammanslutningen och Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor och räddningsverk med i välfärdsområdena.