Pensionsbelopp och pensionstillväxt

Pension tjänas in med 1,5 % av årsinkomsterna per år.

Förenklat kan man beräkna pensionstillväxten så här:
Årsinkomster x 1,5 % / 12 månader = pension/månad.

Ju längre du fortsätter att arbeta desto mer pension tjänar du in.

Du ser din intjänade pension i tjänsten Min pension

I pensionsutdraget ser du uppgifter om den pension du tjänat in hittills. Kolla ditt pensionsutdrag i tjänsten Min pension.

När du planerar att gå i pension kan du jämföra ditt pensionsbelopp i olika åldrar med hjälp av kalkylatorerna i tjänsten Min pension.

Om du redan har gått i pension

Om du redan har gått i pension ser du ditt pensionsbelopp och andra uppgifter i tjänsten Min pension.

I tjänsten kan du också beställa ett intyg över ditt pensionsbelopp eller de pensioner som betalats ut till dig.

Oavlönade tider

Arbetspension intjänas också under vissa oavlönade perioder, till exempel för studier som leder till examen, en del sociala förmåner och vårdledighet för vård av barn under 3 år.

Pensionsbeloppet påverkas av olika faktorer

Pensionsbeloppet och pensionstillväxten i den offentliga sektorn har påverkats av olika faktorer beroende på år.

Ålder

Pensionstillväxten börjar:

  • från ingången av 2017 började pensionstillväxten från 17 års ålder.
  • 2005–2016 började pensionstillväxten från 18 års ålder.
  • fram till slutet av 2004 intjänades arbetspension från 23 års ålder.

Pensionstillväxten upphör:

  • vid 68 års ålder för personer födda 1957 och tidigare
  • vid 69 års ålder för personer födda 1958–1961
  • vid 70 års ålder för personer födda 1962 och senare.

Inkomster

Pensionsintjäningen beror på din lön: Du tjänar in relativt sett mer pension av en hög lön än av en lägre lön. Alla inkomster av vilka arbetspensionsavgift innehålls beaktas vid beräkningen av pensionen. Den offentliga sektorn har ingen nedre gräns för pensionsgrundande inkomster utan du tjänar in pension av varje euro som du tjänar för arbete.

Kapitalinkomster berättigar däremot inte till pension.

För det år under vilket pensionen börjar intjänas pension i regel på grundval av föregående års inkomster (se nedan ”Pensionsfallsår”).

Intjäningsprocent

Pensionen beräknas numera separat för varje kalenderår utifrån en intjäningsprocent.

Pensionstillväxten är sedan början av 2017 1,5 procent per år av inkomsterna.

Pensionstillväxten för 53–62-åringar är 1,7 procent per år (åren 2017–2025).

Uppskovsförhöjning

När du för första gången söker ålderspension efter åldersklassens lägsta pensionsålder har du under vissa förutsättningar rätt till uppskovsförhöjning som läggs till på ditt pensionsbelopp.

Uppskovsförhöjningen är 0,4 % för varje uppskjuten månad. Du har dock inte rätt till uppskovsförhöjning för samma tid för vilken du har fått en arbetslöshetsförmån eller invalidpension. I beräkningarna av ålderspensionen i tjänsten Min pension har uppskovsförhöjningen räknats med i ditt pensionsbelopp om den hör till din pension.

Livslängdskoefficient

Livslängdskoefficienten infördes i samband med pensionsreformen 2005. Livslängdskoefficienten minskar beloppet av de pensioner som börjat 2010 och senare.

Koefficienten fastställs separat för varje åldersklass vid 62 års ålder. Om din pension börjar före 62 års ålder tillämpas livslängdskoefficienten för det år då pensionen börjar.

Syftet med koefficienten är att kontrollera de pensionskostnader som den ökande livslängden förorsakar.

Maximibelopp för pension från den offentliga sektorn

De pensioner från den offentliga sektorn som har intjänats fram till utgången av 2004 har ett maximibelopp. Maximibeloppet är personligt och beror på din födelsetid.

Om din intjänade pension överstiger maximibeloppet dras denna andel av från din kommande pension.

Pensionen består med andra ord av två delar: den pension som intjänats fram till utgången av 2004 och den pension som intjänats från och med ingången av 2005.

Omvandling

Om du är född före 1960 och går i pension från den offentliga sektorn före din personliga pensionsålder görs en så kallad omvandling av din pension.

Omvandling betyder att intjäningsprocenten för grundpensionen för tiden före 1995 omvandlas från 2 till 1,8 procent. Pensionen före 1995 blir med andra ord mindre än om du fortsätter att arbeta fram till din personliga pensionsålder. Detta kallas också normering.

Pensionsintjäning under det sista arbetsåret

När du går i ålderspension från den offentliga sektorn växer pensionen för det sista arbetsåret i regel på basis av duplicering av inkomsterna. Det betyder att inkomsterna för året som föregår pensioneringen höjs med en lönekoefficient till nivån för det år då pensionen börjar. Om duplicering av inkomsterna har använts vid beräkningen av din pension beaktas det automatiskt och nämns också i pensionsberäkningen i bilagan till beslutet.

Pension tjänas in under ditt sista arbetsår på grundval av de faktiska inkomsterna endast om

  • inkomsterna under året före pensionsfallsåret avviker mer än 10 % från de genomsnittliga inkomsterna under de två föregående åren ELLER
  • pensionsgrundande förmåner har betalats till dig under året för pensionsfallet Ytterligare information om pensionsgrundande förmåner hittar du på sidan Pensionstillväxt för oavlönad tid.

Förklaring av termerna

Med sista arbetsår avses i det är sammanhanget

  • det kalenderår under vilket du har arbetat fram tills pensionen börjar.

Pensionsfallsår är

  • detsamma som året då pensionen börjar, om den börjar 1.2. eller senare
  • föregående år om pensionen börjar 1. januari.

Pensionsfall är

  • den dag som föregår pensioneringen (t.ex. om pensionen börjar 1.5. är pensionsfallet 30.4.).

Frivilliga pensionsförsäkringar och arbetspension

Du kan komplettera ditt lagstadgade pensionsskydd frivilligt genom att teckna en individuell pensionsförsäkring. Individuella pensionsförsäkringar tillhandahålls av livförsäkringsbolagen. Dessa arrangemang har ingen inverkan på intjäningen av arbetspension eller utbetalningen av den.

Folkpension

Om du inte får någon arbetspension eller om den är liten får du folkpension av FPA.

Livslängdskoefficienten beräknas separat för varje åldersklass

Livslängdskoefficienten är en automatisk stabilisator som skapades i samband med pensionsreformen 2005 och som minskar beloppet av den arbetspension som betalas ut. Syftet med livslängdskoefficienten är att anpassa storleken på den månatliga pensionen till den allmänna utvecklingen av den förväntade livslängden.

Hittills har livslängdskoefficienten minskat pensionerna, eftersom finländarnas genomsnittliga förväntade livslängd ständigt har ökat. Om vår förväntade livslängd av någon anledning började minska skulle värdet på livslängdskoefficienten vända uppåt och dess minskande inverkan på pensionerna skulle minska.

Livslängdskoefficienten tillämpas på alla arbetspensioner när de börjar löpa. Syftet med livslängdskoefficienten är att begränsa den ökning av pensionskostnaderna som föranleds av den ökade livslängden och att senarelägga pensioneringen.

Koefficienten fastställs separat för varje åldersklass vid 62 års ålder. Din pension multipliceras med livslängdskoefficienten oavsett i vilken ålder du går i pension. Om pensionen börjar före 62 års ålder tillämpas dock livslängdskoefficienten för det år då pensionen börjar. Minskningen är densamma hela tiden då du får pension.

Under de senaste åren har livslängdskoefficienten minskat arbetspensionerna med cirka 5 procent.

Livslängdskoefficienter som fastställts för olika födelseårsklasser 2019–2025

Livslängds-koefficientens fastställelseår
(62 år)		 Födelseår Livslängds-koefficient Inverkan på den månatliga pension som börjar löpa, %
2025 1963 0,94759 -5,2
2024 1962 0,94692 -5,3
2023 1961 0,94419  -5,6
2022 1960 0,94659 -5,3
2021 1959 0,94984 -5,0
2020 1958 0,95404 -4,6
2019 1957 0,95722  -4,3

 

Livslängdskoefficienten kan inte undvikas men dess inverkan kan minskas. Om du vill att ditt pensionsbelopp motsvarar den pension som du skulle ha fått i den lägsta pensionsåldern för din åldersklass utan minskning på grund av livslängdskoefficienten måste du arbeta längre.

Målsatt pensionsålder

Målsatt pensionsålder används till exempel i pensionskalkylatorer. Om du går i pension i den målsatta pensionsåldern får du samma pension som du skulle ha fått i den lägsta pensionsåldern för din åldersklass utan livslängdskoefficienten. I den målsatta pensionsåldern är uppskovshöjningen alltså lika stor som den minskning på grund av livslängdskoefficienten som beräknats för din pension i den lägsta allmänna pensionsåldern för din åldersklass.

Livslängdskoefficienten tillämpas på din pension också i den målsatta pensionsåldern.

Logga in i tjänsten Min pension och se en uppskattning av ditt pensionsbelopp i ålderspensionskalkylatorn.

 

Arbetspensionsindex och lönekoefficient

De index som gäller arbetspensionsskyddet, dvs. arbetspensionsindexet och lönekoefficienten fastställs årligen av Social- och hälsovårdsministeriet. Indexen fastställs i allmänhet i slutet av oktober.

Arbetspensionsindex

Alla löpande arbetspensioner justeras med ett arbetspensionsindex årligen i början av januari.

Arbetspensionsindexet fastställs utifrån den årliga förändringen av löne- och prisnivån. Vid beräkning av indexet har förändringen av lönerna en vikt på 20 procent och förändringen av prisnivån en vikt på 80 procent.

Arbetspensionsindex för 2025

Arbetspensionsindexet för 2025 är 3077. Det betyder att arbetspensionerna från början av 2025 stiger med cirka 1,3 procent jämfört med 2024.

Arbetspensionsindex under tidigare år

Arbetspensionsindexet för 2024 var 3037. Jämfört med 2023 steg arbetspensionerna med cirka 5,7 procent.

Arbetspensionsindexet för 2023 var 2874. Jämfört med 2022 steg arbetspensionerna med cirka 6,8 procent.

Arbetspensionsindexet för 2022 var 2691. Jämfört med 2021 steg arbetspensionerna med cirka 2,28 procent.

Arbetspensionsindexet för 2021 var 2631. Jämfört med 2020 steg arbetspensionerna med cirka 0,5 procent.

Lönekoefficient

Lönekoefficienten används vid beräkning av en begynnande arbetspension. När du går i pension justeras årsinkomsterna för varje år med lönekoefficienten till nivån för det år då pensionen börjar löpa.

I lönekoefficienten är andelen förändring av lönenivån 80 procent och förändring av prisnivån 20 procent.

Lönekoefficient för 2025

Lönekoefficienten för 2025 är 1,673. Jämfört med 2024 stiger lönekoefficienten med cirka 2,2 procent.

Lönekoefficienten under tidigare år

Lönekoefficienten för 2024 var 1,637. Jämfört med 2023 steg lönekoefficienten med cirka 5,1 procent.

Lönekoefficienten för 2023 var 1,558. Jämfört med 2022 steg lönekoefficienten med cirka 3,8 procent.

Lönekoefficienten för 2022 var 1,501. Jämfört med 2021 steg lönekoefficienten med cirka 2,46 procent.

Lönekoefficienten för 2021 var 1,465. Jämfört med 2020 steg lönekoefficienten med cirka 1,3 procent.

Läs också nyheten

Justering av pensionslönen enligt prövning

En justering av pensionslön enligt prövning kan eventuellt göras om dina inkomster har sjunkit väsentligt av en exceptionell orsak, såsom på grund av en långvarig sjukdom. I samband med justeringen kan den pensionsgrundande lönen korrigeras för denna tid.

Justeringen gäller endast tiden mellan 1995 och 2004 och anställning i den offentliga sektorn. Därtill förutsätts det att din anställning har varit i kraft under inkomstminskningen.

Du kan begära justering av pensionslönen enligt prövning med en fritt formulerad begäran i samband med pensionsansökan eller innan du söker pension. Det måste framgå av begäran under vilka år och av vilken orsak inkomsterna har minskat.

Primära förmåner som dras av från pension

I pensionslagen finns bestämmelser om vissa förmåner som är primära i förhållande till arbetspension. Primär förmån betyder att pension endast betalas ut till den del som den överskrider beloppet av primär förmån.

Primära förmåner är bland annat ersättning på grund av trafikskada, olycksfall och olycksfall i militärtjänst.

Om den primära ersättningen är större än arbetspensionen kvarstår ingen arbetspension som ska betalas ut för samma tid. Uppge i pensionsansökan om du får eller söker ersättning på basis av ett olycksfall.