Kevas undersökning om arbetshälsan i den offentliga sektorn 2022 pekar på att samtidigt som merparten av arbetstagarna i den offentliga sektorn upplever att den fysiska arbetsförmågan är bra eller utmärkt så försämras de psykiska resurserna ytterligare i flera sektorer.
Upplevelsen om den psykiska arbetsförmågan har försvagats jämnt i flera år. År 2018 upplevde 7 % sin psykiska arbetsförmåga som svag, år 2020 sammanlagt 10 %, och nu upplever 11 % av arbetstagarna sin psykiska arbetsförmåga som svag.
Upplevelsen om arbetsförmågan varierar emellertid mellan olika yrkesområden. Till exempel inom bildning och socialsektorn samt i församlingsarbete är arbetsförmågan trots psykisk belastning fortfarande på en god nivå.
Arbetsförmågan backas upp av resursfaktorer
Majoriteten (90 %) av arbetstagarna i den offentliga sektorn upplever sitt arbete som viktigt och betydelsefullt och sin kompetens som tillräcklig. Resursfaktorerna i arbetet återspeglas också i upplevelserna hos den personal som övergått till välfärdsområdena och som nu för första gången granskades i undersökningen. Också till exempel inom kyrkan upplever fler än genomsnittet entusiasm och arbetsglädje i sitt arbete.
- Det är viktigt att uppmärksamma och främja diskussionen om resursfaktorerna i arbetet i den offentliga sektorn, såsom arbetets betydelsefullhet, kompetensen eller förtroendet som kan stödja arbetsförmågan. Även om arbetet är psykiskt tungt kan den psykiska arbetsförmågan förbli god om man upplever att möjligheterna att påverka det egna arbetet är goda, konstaterar Kevas forskningsdirektör Laura Pekkarinen.
Arbetshälsan har försvagats inom småbarnspedagogiken och hälsovården
Bland arbetstagarna inom småbarnspedagogiken upplever fler än tidigare att deras arbete är fysiskt och psykiskt tungt samtidigt som möjligheterna att påverka det egna arbetet har minskat. Av alla arbetstagare inom småbarnspedagogiken bedömer nästan en fjärdedel att de saknar resurser för bemötande av förändringar och utmaningar i arbetet. Endast varannan upplever att de kan påverka sitt arbete.
Av arbetstagarna inom småbarnspedagogiken upplever var femte att den psykiska arbetsförmågan är svag och nästan lika många upplever att den fysiska arbetsförmågan är svag. I synnerhet unga arbetstagare under 30 år inom småbarnspedagogiken bedömer oftare än andra att deras psykiska arbetsförmåga är svag.
- Resultaten tyder på att situationen inom småbarnspedagogiken är mycket oroväckande, vilket också syns som ökad sjukfrånvaro. Sektorn lider också av stora utmaningar med tillgången till arbetskraft. Personalens arbetsförmåga måste nu stödjas proaktivt, ledningen måste utvecklas och samtidigt måste arbetstagarnas upplevelse om den redan nu starka kompetensen och sammanhållningen på arbetsplatsen stärkas, säger Laura Pekkarinen.
Av de arbetstagare inom hälsovården som övergått till välfärdsområden upplever var tredje (33 %) att arbetshälsan i arbetsgemenskapen under det senaste året har blivit något sämre eller mycket sämre. Andelen arbetstagare inom hälsovården som upplever att den psykiska arbetsförmågan är svag är fortfarande mycket stor (14 %).
Arbetstagarna upplever att arbetsbelastningen har ökat inom hälsovården: fler än varannan uppskattar att det inte finns tillräckligt med tid eller personresurser och upplever sitt arbete som fysiskt belastande. Fler än tidigare upplever arbetet också som psykiskt belastande. Samtidigt anser under hälften att de kan påverka frågor som gäller arbetet.
Utöver hälsovården bedömer allt fler arbetstagare hos staten inom polisväsendet och fångvården att arbetshälsan på arbetsplatsen har utvecklats i en sämre riktning under det senaste året.
I alla yrkesområden inom kyrkan samt försvaret och gränsbevakningen anser arbetstagarna dock att arbetshälsan har utvecklats i en bättre riktning på arbetsplatsen. Majoriteten (cirka 80 %) upplever sin psykiska arbetsförmåga som bra eller utmärkt.
Unga arbetstagares arbetshälsa har inte återställts
Undersökningen tyder på att arbetshälsan och arbetsförmågan eller entusiasmen och glädjen i arbetet hos unga arbetstagare inte har återgått till samma nivå som före coronapandemin. Bland unga arbetstagare anser fler (16 %) än i andra åldersgrupper att den psykiska arbetsförmågan är svag, och redan upp till var femte (19 %) i kommunsektorn.
Bättre arbetshälsa i socialsektorn
I början av coronapandemin hade personalen i socialsektorn i kommunerna det särskilt tufft. Undersökningsresultaten tyder på att förtroendet inom socialsektorn nu har återställts och att atmosfären på arbetsplatserna har blivit bättre jämfört med början av coronapandemin.
Av svarspersonerna i socialsektorn bedömer 39 % att arbetshälsan på arbetsplatsen har blivit bättre. Också fler än tidigare (78 %) anser att de kan påverka sitt arbete och upplever entusiasm och arbetsglädje i sitt arbete.
Arbetshälsan i den offentliga sektorn 2020 (pdf) (rapporten är på finska)
Information om undersökningen
Keva har undersökt arbetsförhållandena och arbetshälsan hos arbetstagarna i den offentliga sektorn sedan 2014. Undersökningen Arbetshälsan i den offentliga sektorn grundar sig på ett representativt urval av arbetstagare i olika yrkesområden i kommunsektorn, välfärdsområdena, statens ämbetsverk och kyrkan enligt ålder och kön. För undersökningen intervjuades 3 657 löntagare per telefon i augusti–november 2022. En liten del av svaren samlades in genom en elektronisk enkät. Intervjuerna genomfördes av ett marknadsundersökningsföretag som i sin verksamhet iakttar internationella grundläggande regler för marknads- och samhällsundersökningar.
I expertgruppen för undersökningen ingick sakkunniga från Kyrkans arbetsmarknadsverk, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Kommunfackets union JAU, Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf, Arbetarskyddscentralen och Finansministeriet.
Ytterligare information:
Laura Pekkarinen, forskningsdirektör, Keva tfn 040 574 1803