Sinikka Himola gick i ålderspension för ett halvår sedan vid 64 års ålder. Pensioneringen gick flexibelt och naturligt. Sinikka arbetade länge i olika uppgifter inom småbarnspedagogiken hos Kemi stad. Olika projektarbeten inom staden och i olika organisationer medförde omväxling i arbetskarriären.
Sinikka arbetade huvudsakligen med småbarnspedagogik i Kemi. Hon utexaminerades som barnträdgårdslärare 1978 och arbetade redan från 1982 som föreståndare på daghem. Emellanåt arbetade Sinikka också annanstans. De sista fem åren arbetade hon som planerare i olika projekt inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning.
- Jag var chef för småbarnspedagogik största delen av yrkeskarriären. Av nyfikenhet sysslade jag emellanåt fem år med handikapparbete hos staden. Jag ledde också ett par projekt i organisationssektorn, de gällde familjevåld och skilsmässofamiljer, berättar Sinikka.
- Mitt sista arbete var regionalt samarbete med olika kommuner och det gällde utkast till undervisningsplan. Det var en intressant avslutning på min yrkeskarriär.
Sinikka berättar att möjligheterna till utveckling i yrket var bra hos Kemi stad, det var till exempel lätt att få tjänstledighet för arbete i organisationssektorn. Vid sidan av arbetet deltog hon också i olika utbildningar för att fördjupa yrkeskompetensen.
- För mig var det också viktigt att kunna växa som människa i arbetet. De projekt som jag jobbade med gällde familjer. Det gav mig möjlighet att se hela spektrumet av människans liv. Samtidigt lärde jag mig mer om barnets ställning i extremt svåra familjeförhållanden, berättar Sinikka.
Sinikka är hemma från Ylivieska och blev föräldralös som barn. Då hon var 16 år flyttade hon till en barnlös änka som underhyresgäst.
- Jag upplevde att de här erfarenheterna gav mig insikter i barnets ställning och hur man kan klara sig även om premisserna inte alltid är så bra. De ingav mig också hopp. Barnen har alltid legat mig varmt om hjärtat, säger Sinikka.
Daghemmen och barnens liv har förändrats mycket
Daghemmen har förändrats mycket sedan 1970-talet. Sinikka berättar att till exempel undervisningen har förändrats en hel del. En riksomfattande undervisningsplan har införts inom småbarnspedagogiken och i och med den har undervisningen blivit enhetligare i hela Finland. Dessutom utnyttjas digital undervisning redan i daghemmen.
Också barnens liv i daghemmen har ändrats. I början av Sinikkas karriär visste barnen hur man leker och de behövde inte få handledning i det.
- När barnen i dag till exempel får ta en egen leksak med sig till dagis så visar de ofta endast upp den, det blir ingen gemensam lek. Innehållet i barnens lekar har blivit fattigare, konstaterar Sinikka.
Sinikka betonar att såväl barnen som de vuxna bör lära sig känslomässiga färdigheter. Hon har märkt att endast få har sådana.
- Jag har i mitt arbete utnyttjat till exempel sådant som jag har lärt mig i utbildningen Tunne muksu. Barnen lär sig att uttrycka sina känslor i ord och det hjälper dem att identifiera sina egna känslor. Om till exempel allting alltid bara är ”helt okej” funderar vi på noggrannare uttryck, alltså hur barnet egentligen känner. När barnen blir medvetna om uttrycken blir de starkare.
- Jag har utnyttjat samma metod i situationer med våld i hemmet. De kan ofta urarta när exakta uttryck för de egna känslorna saknas, säger Sinikka.
Pensioneringen sammanföll med projektslut
Sinikkas pensionering inföll lagom samtidigt som hennes projekt hos Kemi stad avslutades. Det var dags att ge plats åt yngre arbetstagare. Hon minns sin tidigare arbetsplats med värme.
- Det var trevligt att arbeta, jag hade aldrig en känsla av att det är hemskt. Arbetet var givande, meningsfullt och viktigt! Jag är tacksam för att jag har fått prova mina vingar. Och jag minns mina arbetskamrater med värme – till och med mina tidigare medarbetare kom ihåg mig senare även om vi inte hade någon egentlig pensioneringsfest, berättar Sinikka.
När pensionsåldern började närma sig kollade Sinikka sina anställningar i Kevas pensionsutdrag i god tid. Hon beräknade också pensionsbeloppet i Kevas tjänst Dina pensionsuppgifter.
- Det var överraskande lätt att söka pension. Jag tittade på anvisningarna och gjorde ansökan enligt dem. Jag skickade ansökan via tjänsten Dina pensionsuppgifter en söndag eftermiddag och redan på måndag fick jag beslutet om pension. Jag blev positivt överraskad!
Arbete som hobby på pensionen
Det var inte svårt för Sinikka att gå i pension, snarare lätt och naturligt.
- Jag räknade aldrig dagarna till pensioneringen och övergången till pension gick smidigt. På våren tänkte jag sedan hur fint det var att jag inte behövde cykla till jobbet i regn och hagel tidigt på morgonen!
Coronaviruset satte sedan stopp på allt, Sinikka kunde varken göra någonting eller gå någonstans. Hon hade verkligen tid för sig själv. På hösten har allting igen så småningom börjat på nytt. Sinikka fungerar fortfarande som medlare i situationer med våld i hemmet och i nära relationer och ger arbetshandledning. Hon arbetar därtill som nervbanemassör.
- Arbetet är egentligen en hobby för mig. Jag får själv bestämma när jag arbetar. Mina vänner har frågat om jag inte kunde göra något mer sympatiskt på pensionen. Men jag ser det som en möjlighet att öppna klienternas ögon, att man kanske kan handla på ett annat sätt, motiverar Sinikka.
Annars fördriver Sinikka tiden med att läsa och lyssna på ljudböcker.
- Jag har också en stor släkt och goda vänner som jag tillbringar mycket tid med. På släktstugan på landet har jag värmt bastun och klippt gräset, flera generationer har kommit på besök och vi har tänkt tillbaka på de gamla tiderna.
Ägna gärna en tanke åt livets mening före pensionen
Sinikka har arbetat med människor i kris och hon vet att det för en del är svårt att gå i pension.
- Om endast arbete har betydelse i livet så blir pensioneringen ett brant fall. Det lönar sig att ta en diskussion med sig själv så att man kan se att det finns en betydelse för livet och för de närmaste. Det är bra att märka att jag själv är en person som har betydelse.
- Man gör klokt i att förbereda sig för pensionen. Om man inte har några hobbyer lönar det sig att skaffa några redan innan man går i pension. Lev gärna i nuet och ställ inte för höga förväntningar på pensionstiden eftersom det är möjligt att allt inte går enligt planerna. Tiden på pension är ändå bara vanlig vardag men utan förvärvsarbete, sammanfattar Sinikka.