Den exceptionella ökningen av sjukfrånvaro bland personalen i kommunsektorn och välfärdsområdena avtog 2023.
Enligt hr-ansvariga berodde ökningen av sjukdagarna hos personalen i kommunsektorn och välfärdsområdena år 2022 till stor del på corona- och luftvägsinfektioner. Nu har antalet sjukskrivningar minskat, men år 2023 var antalet frånvarodagar fortfarande större än under tidigare år.
Personalen hade i genomsnitt 15,5 sjukdagar i fjol jämfört med 16,5 dagar 2022 och 14,7 dagar 2021. Bland sjukskrivningarna ökade sjukfrånvaro på 1–7 dagar mest under året (35,8 %). Andelen längre frånvaroperioder på 8–29 dagar var en knapp tredjedel (29,6 %) 2023. Andelen personer utan någon som helst frånvaro under året har dock legat kvar på samma nivå som 2022 (20,9 %), medan andelen tidigare var cirka 30 %.
– Kevas undersökning om arbetsmiljöledning och företagshälsovårdssamarbete har visat att var tredje organisation i den offentliga sektorn i fjol hade lyckats minska kostnaderna för arbetsoförmåga i samband med sjukfrånvaro. Detta uppnåddes till exempel genom att satsa på chefsarbetet och möjliggöra flexibilitet i arbetet och genom tidigt ingripande. Det är också viktigt att aktivt följa upp arbetstagarnas arbetsförmåga och investera i deras arbetshälsa, säger forskningsdirektör Laura Pekkarinen.
Trots att sjukfrånvaron minskade i nästan alla yrkesområden var antalet sjukdagar i likhet med tidigare år störst inom småbarnspedagogiken (18,9 dagar), hälsovården (17,6 dagar) och socialsektorn (16,1 dagar). Inom småbarnspedagogiken hade nästan var femte arbetstagare över 30 sjukdagar under året.
– Utifrån Kevas rapport vet vi att personalen inom småbarnspedagogiken har många sjukdagar som bildas av korta och medellånga frånvaroperioder, och de ökar risken för att arbetstagarna går i invalidpension något mer än i andra sektorer. Sjukfrånvaro bör åtgärdas tidigt och fortsättning i arbetet kan stödjas på många olika sätt, till exempel genom diskussioner kring tidigt stöd, anpassning av arbetet eller ersättande arbete, säger Pekkarinen.
För första gången granskades också räddnings- och akutvårdspersonalen separat. De hade i genomsnitt 14,5 sjukdagar 2023.
Bland yrkesområdena var antalet sjukdagar inom kontorsarbete och kundservice 14,7 dagar per person år 2023 medan antalet minskade i andra sektorer. I kontorsarbete och kundservice var antalet sjukdagar oftast 1–7 under året, och var fjärde arbetstagare hade inga sjukdagar förra året.
Granskat per åldersgrupp ökade antalet sjukdagar år 2023 endast bland arbetstagare över 60 år. Hos dem var antalet också större, i genomsnitt 19,4 dagar under året. Antalet sjukdagar bland unga under 30 år minskade något, men uppgick ändå till 13 i genomsnitt, vilket är fler än före 2022. Fler än varannan ung arbetstagare hade över 8 sjukdagar 2023.
Enligt Kevas uppskattning orsakade arbetsoförmåga år 2023 totala kostnader på cirka 1,2 miljarder euro för arbetsgivare i kommunsektorn och välfärdsområdena, varav andelen direkta kostnader för sjukfrånvaro var 69 procent.
Hälften av kostnaderna för sjukfrånvaro orsakades av långa (över 30 dagars) sjukskrivningar, även om endast 10 procent av personalen var sjukskriven så länge.
Sjukfrånvaro i kommunsektorn och välfärdsområdena 2020_2023.pdf (562 kb)***
Ytterligare information om metoder för att minska sjukfrånvaro finns i vår undersökning om arbetsmiljöledning och företagshälsovårdssamarbete i den offentliga sektorn 2023.
Ytterligare information:
Laura Pekkarinen, forskningsdirektör, tfn 040 574 1803, laura.pekkarinen(snabel-a)keva.fi