Arbetskraftens tillräcklighet och personalens ork utmanar aktörerna i kommunsektorn. I stället för den personal som i accelererande takt går i pension är det svårt att rekrytera nya arbetstagare inom alla sektorer. Det är viktigt att sköta om den nuvarande personalens välbefinnande och högklassig service måste tryggas oberoende av de minskade personalresurserna och ekonomiska resurserna.
Förvaltningsdirektören i den nordösterbottniska staden Ylivieska Toni Saranpää känner igen de beskrivna utmaningarna. – Hos oss är åldersfördelningen lite under medelvärdet i Kommunarbetsgivarna KT:s statistik men det ekonomiska läget i kommunen är svårt. Allt mindre personalresurser är alltså i bruk, sammanfattar Saranpää.
Största delen av stadens cirka 1 500 anställda jobbar inom bildningssektorn och räddningsväsendet. Personalens välbefinnande, chefsarbetet och ledarskapet följs upp bland annat i regelbundna chefsforum och genom att utnyttja Kevas arbetshälsoenkät. – Den information och de datatjänster som Keva producerar, inklusive tjänsten Nyckeluppgifter, är ovärderliga för oss. Annars hade vi ingen möjlighet att jämföra och ta fram data.
Åldersmedvetet ledarskap viktigast bland utvecklingsåtgärderna
Sjukskrivningarna i Ylivieska är färre per år än i kommunsektorn i snitt även om en liten årlig ökning kan skönjas. Coronapandemin har också inverkat på sjukskrivningarna – om än på annat sätt än man på förhand hade väntat sig. Under pandemin har fler sjukskrivningar förekommit i sådana uppgifter där det normalt förekommit färre och tvärtom.
Arbetets meningsfullhet är en viktig källa för motivation och ork inom många yrken i den offentliga sektorn, så också i Ylivieska. Saranpää tackar också varmt alla stadens anställda för deras flexibilitet och fina attityd. – Känslan av meningsfullhet har accentuerats under coronapandemin och hjälpt vår personal att kämpa på och orka.
Trots den unga åldersfördelningen anser Saranpää att åldersmedvetet ledarskap ska vara ett särskilt föremål för utveckling i kommunen. – De anställda som befinner sig i slutskedet av sin karriär borde man kunna hjälpa och stödja allt mer effektivt så att de orkar, lär sig och är motiverade.
Lönsamt att koncentrera arbetsmiljöledning
Även om man lyckats undvika situationer med arbetsoförmåga känns kostnaderna för sjukskrivningarna ändå i stadens kassakista. Sparade euro i kostnaderna för arbetsoförmåga syns inte i stadens budget lika konkret som använda euro. I Ylivieska strävar man efter att inrikta arbetsmiljöledningen och de åtgärder som hänför sig till minskande av risken för arbetsoförmåga på sådana ställen där det finns mest utmaningar. Kommunens storlek och den koncentrerade förvaltningen möjliggör detta. Med rätta åtgärder kan man enligt Saranpää effektivt minska risken för arbetsförmågan och öka hela personalens arbetshälsa.
Som exempel tar han arbetsrotation. – Hos oss är det kanske lättare att ordna än kanske i de större kommunerna där förvaltningen är mer decentraliserad. I Ylivieska har man stor erfarenhet av lyckad arbetsrotation till exempel i situationer där det på grund av förändringar i arbetsförmågan inte längre är möjligt att fortsätta i tidigare uppgifter. – Om till exempel de allra tyngsta arbetena inte lyckas eller orsakar en betydande risk för arbetsförmågan har vi flyttat arbetstagare till lättare uppgifter.
Som en annan stark faktor i en lyckad arbetsmiljöledning lyfter Saranpää fram chefernas engagemang i personalens välbefinnande: – En stor del av utvecklingen och upprätthållandet av arbetshälsan utgörs av den jordmån i vilken tankarna sås. Hos oss har cheferna genuin omsorg om arbetshälsan och är med om att delta i behövliga åtgärder.