I Norra Savolax välfärdsområde är arbetshälsan en fråga för alla

Arbetsliv Kunderna berättar
Arbetsliv Kunderna berättar

Det är möjligt att minska kostnaderna för arbetsoförmåga och personalens sjukfrånvaro och främja arbetsförmågan även om utgångspunkten är utmanande. I Norra Savolax välfärdsområde bedrivs arbete för att stödja personalens välbefinnande i hela organisationen.

I början av sin verksamhet var Norra Savolax välfärdsområde ett konsortium med 19 olika organisationer och arbetstagarna i dem, där ledarskapspraxis, verksamhetssätten och arbetsgemenskaperna var mycket olika. Utifrån dessa utgångspunkter började en enhetlig organisation byggas upp där man också skulle värna proaktivt om personalens arbetsförmåga.

– När så många organisationer går samman är modellerna för att200x250 Mari_Antikainen.jpg hantera arbetshälsoärenden väldigt olika. I bakgrunden fanns många utmaningar med arbetsförmågan som sedan överfördes till välfärdsområdet med personalen, berättar personaldirektör Mari Antikainen om situationen under övergångsperioden.

År 2023 orsakade sjukfrånvaro en uppskattad kostnad på 83 miljoner euro i välfärdsområdet, och i utgångsläget hade personalen över 20 sjukdagar per år.

Ledningens engagemang är den bästa grogrunden för arbetsmiljöledning

200x250 Marko_Korhonen.jpgVälfärdsområdesdirektör Marko Korhonen berättar att den initiala osäkerheten nu har övervunnits och blicken är riktad mot framtiden.

– Nu genomför vi reformer i verksamheten och planerar ändringar i tjänsterna redan med tanke på det kommande decenniet.

Personalen står i fokus i reformerna: dess välbefinnande är en av de viktigaste strategiska prioriteringarna.

– Grundförutsättningen är att arbetsmiljöledning är en fråga för ledningen. Det är inte en isolerad fråga, utan personalen får ett löfte om att vi aktivt erbjuder stöd i vardagen, fortsätter Korhonen.

Enligt Antikainen är det den strategiska karaktären hos arbetsmiljöledningen och ledningens engagemang som har bidragit till att åtgärderna kring arbetsmiljöledningen har kunnat vidtas.

– Om frågor kring arbetsförmågan och personalärenden inte ingår i strategin är det praktiskt taget omöjligt att införliva ens god praxis eller verksamhetsmodeller i vardagen i en så här stor organisation.

Ledningens engagemang syns och påverkar verksamheten på alla nivåer i organisationen. I Norra Savolax välfärdsområde kommer satsningar att göras i bland annat chefernas ledningskunskap genom att implementera en coachande ledningsmodell för vardagen. Arbetsmiljöledning är en del av coachningen.

– Modellen med coachande ledning utgår från att verksamheten bygger på vissa regler. Men den betonar vikten av en närmaste chef, interaktion, lyssnande och empati, hur man bemöter andra på ett bra sätt, säger Korhonen.

Delinvalidpension är ett bättre alternativ än invalidpension

De flesta av de närmare 13 000 arbetstagarna i Norra Savolax välfärdsområde är kvinnor och vårdpersonal, och arbetstagarnas medelålder motsvarar genomsnittet i andra välfärdsområden. Befolkningen i regionen har däremot mer psykiska problem än i Finland i övrigt, vilket också återspeglas i riskerna för arbetsoförmåga för personalen i välfärdsområdet.

Allt fler arbetstagare i Norra Savolax välfärdsområde väljer dock delinvalidpension i stället för full invalidpension. Enligt Kevas statistik gick 52 arbetstagare i organisationen i full invalidpension år 2023, medan 95 arbetstagare fick delinvalidpension.

Kundchef Kaisa Hakkarainen som har ett nära samarbete med200x250 Kaisa Hakkarainen.jpg Norra Savolax välfärdsområde säger att andelen partiella lösningar är klart högre i Norra Savolax än i andra välfärdsområden.

- Man har gjort ett mycket bra arbete på alla nivåer i organisationen för att åtgärda detta. Framgången grundar sig på att man aktivt söker arbete för personer med partiell arbetsförmåga, och att särskild uppmärksamhet fästs vid förutsättningarna för fortsatt arbete, berömmer Hakkarainen.

Enligt Hakkarainen lönar det sig att satsa på fortsatt arbete för partiellt arbetsföra personer, eftersom det i hög grad sparar arbetsgivarens kostnader.

 – Till exempel en arbetstagare som går i full invalidpension från arbete som sjukskötare leder till kostnader på drygt 200 000 euro för arbetsgivaren.

Att fortsätta att arbeta även med en partiell insats är ett bra alternativ för arbetstagaren, både ekonomiskt och med tanke på välbefinnandet.

Stöd för fortsatt arbete vid nedsatt arbetsförmåga

Norra Savolax välfärdsområde har en fungerande modell för ersättande arbete. Under 2023 hade organisationen 4 500 dagar ersättande arbete, vilket gav besparingar på 1,6 miljoner euro.

200x250 Anne Roponen kuvaoikeus Työterveyslaitos kuvaaja Kai Jernfors.pngAnne Roponen, arbetshälsochef i välfärdsområdet, säger att ersättande arbete oftast finns i den egna arbetsenheten eller åtminstone inom samma serviceområde. Hon leder ett team med fem specialister på arbetshälsa som arbetar i samarbete med chefer och arbetstagare och hjälper till att hitta olika alternativ för stöd för arbetsförmåga och olika arbetsuppgifter för partiellt arbetsföra personer.

Förutom ersättande arbete söker välfärdsområdet också lämpligt arbete via Kuntarekry. Ansökan är avsedd för arbetstagare som söker ett långsiktigt arbete som är lämpligt för deras arbetsförmåga i ett skede då yrkesinriktad rehabilitering inte är ett lämpligt alternativ.

– Förra året har över 30 arbetstagare blivit sysselsatta på detta sätt, och i början av innevarande år redan 11, säger Roponen.

Sysselsättning av partiellt arbetsföra stöds också genom att man kartlägger biträdande uppgifter i välfärdsområdet där personer som ansökt om rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension kan bli sysselsatta.

Ett effektivt samarbete ger besparingar

Genomslagskraftig arbetsmiljöledning förutsätter ett smidigt samarbete mellan många aktörer. Enligt Hakkarainen har man i Norra Savolax välfärdsområde insett vikten av samarbete kring arbetsmiljöledning.

– Det är anmärkningsvärt att den högsta ledningen funderar på åtgärder inom arbetsmiljöledning och formulerar riktlinjer för hur man ska vidta dem. Detta skapar i sig goda förutsättningar för samarbete som förutser risker för arbetsoförmåga på alla nivåer i organisationen, säger Hakkarainen.

Mari Antikainen berättar att också företagshälsovårdssamarbetet startades om i samband med välfärdsområdesreformen. Samarbetet är nu regelbundet och nära, vilket har lett till besparingar på 1,3 miljoner euro i företagshälsovårdens kostnader.

Marko Korhonen påpekar att utmaningarna med riskerna för arbetsoförmåga är likartade inom välfärdsområdena, och därför är det viktigt att välfärdsområdena också samarbetar i frågor som gäller arbetsmiljöledning.

– Framgång i patient- och omvårdnadsarbetet kräver att personalpolitiken lyckas. Vi måste alla arbeta tillsammans för det.