Kevas enkät till kommunala beslutsfattare: Majoriteten av de kommunala beslutsfattarna tror att arbetshälsan i kommunerna blir bättre eller förblir oförändrad

Arbetsförmåga Arbetsliv Undersökningar och statistik
Arbetsförmåga Arbetsliv Undersökningar och statistik

Enligt Kevas enkät till kommunala beslutsfattare tror 36 procent av de kommunala beslutsfattarna att de kommunala arbetstagarnas arbetshälsa kommer att förbättras under de kommande åren. 30 procent av svarspersonerna tror att arbetshälsan kommer att bli sämre medan 32 procent tror att arbetshälsan kommer att förbli på samma nivå som nu.

En granskning av svaren per landskap pekar på stora skillnader. I Mellersta Österbotten, Kymmenedalen och Norra Karelen tror över hälften av svarspersonerna att arbetshälsan kommer att bli bättre, medan i snitt endast var fjärde svarsperson i Nyland, Kajanaland, Södra Karelen och Södra Tavastland tror det.

De svarspersoner som tror på en bättre arbetshälsa motiverar sitt svar med att uppmärksamhet fästs vid och resurser satsas på arbetshälsan och arbetsförmågan, att arbetshälsan och arbetsförmågan främjas av kompetent tjänstemannaledning och att omorganiseringar i arbetet förbättrar arbetshälsan. Flera svarspersoner anser också att satsningar på arbetshälsan och arbetsförmågan kommer att betala sig när personen mår bättre. Svarspersonerna uppgav också att mekanismer för uppföljning av arbetshälsan och arbetsförmågan har utvecklats i flera kommuner.

De svarspersoner som tror att arbetsförmågan kommer att bli sämre motiverar sitt svar med att bristen på ekonomiska resurser leder till sämre arbetshälsa, antalet arbetsuppgifter eller kravnivån för dem ökar under de närmaste åren, omorganiseringar i arbetet försämrar arbetshälsan och att man inte förstår att arbetshälsan borde uppmärksammas.

Över hälften (60 %) av de personer som svarade på Kevas enkät till kommunala beslutsfattare berättar att deras kommun har valt att satsa på arbetshälsan och arbetsförmågan. I de kommuner där ett strategiskt val att satsa på arbetsförmågan har gjorts tror 43 procent att arbetsförmågan under de kommande åren kommer att bli bättre medan endast 24 procent tror på en förbättring av arbetshälsan och arbetsförmågan i de kommuner som inte har gjort detta val.

Åsikten om kommunala beslutsfattares roll i arbetshälsofrågor delade svarspersonerna

Två av tre (67 %) av svarspersonerna i Kevas enkät till kommunala beslutsfattare berättar att teman kring arbetsförmågan och arbetshälsan hos kommunernas personal behandlas på fullmäktigesammanträden minst ett par gånger per år eller oftare. Var tredje svarsperson berättar att dessa frågor behandlas i fullmäktige en gång per år eller mer sällan (32 %).

Svarspersonernas bedömning av fullmäktigeledamöternas roll i främjandet av de kommunala arbetstagarnas arbetsförmåga och arbetshälsa gick isär. 49 procent av svarspersonerna upplever att fullmäktigeledamöterna har en viktig roll i att främja kommunala arbetstagares arbetsförmåga och arbetshälsa medan 44 procent anser att fullmäktigeledamöternas roll inte är betydande, och sex procent anser att fullmäktigeledamöterna inte har någon roll över huvud taget i ärendet.

De svarspersoner som upplever fullmäktigeledamöternas roll som betydande motiverar sitt svar bland annat med att främjande av den kommunala personalens arbetshälsa och arbetsförmåga är en strategisk fråga som kan påverkas genom budgeten. Det innebär att fullmäktigeledamöterna har möjlighet att påverka, de kan själva vara aktiva och ta initiativ, de kommunala arbetstagarnas arbetshälsa och arbetsförmåga är viktiga saker som på bred basis inverkar på kommunen.

De svarspersoner som inte anser att fullmäktigeledamöternas roll är viktig motiverade sitt svar bland annat med att arbetshälsa är operativ verksamhet och att främja den inte hör till fullmäktige, fullmäktigeledamöterna upplever att de inte kan påverka ärendet, någon helhet (ofta personalberättelse) behandlas i fullmäktige, men rollen är tunn.

- Keva har uppskattat att kommunernas utgifter för arbetsoförmåga är omkring två miljarder euro. Av den här summan kunde cirka 500 miljoner sparas genom god praxis för arbetsmiljöledning. Keva har lämnat material om arbetshälsan i kommunerna och utveckling av arbetsmiljöledning till partiernas kandidater. I materialet ingår bland annat exempel på kommuners åtgärder för utveckling av arbetshälsan på olika håll i Finland. Förebyggande av arbetsoförmåga förbättrar personalens ork i arbetet och konkurrenskraften om kvalificerad arbetskraft samt minskar kommunens kostnader. Keva hoppas att nyvalda fullmäktige ska ta en stark roll i strategisk arbetsmiljöledning under den kommande kommunalvalsperioden, säger Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Kevas enkät till kommunala beslutsfattare (pdf, på finska)