Kevas enkät till kommunala beslutsfattare: Sämst tillgång till arbetskraft i kommunerna någonsin

Kevas enkät till kommunala beslutsfattare vittnar om att kommunernas tillgång till arbetskraft har försämrats ytterligare. Nu bedömer cirka tre av fyra (73 %) politiska beslutsfattare att kommunen inte har haft tillgång till tillräckligt många kompetenta arbetstagare för lediga tjänster.

De kommunala beslutsfattarnas bedömning av tillgången till arbetskraft har sjunkit avsevärt från 2021, då 65 % av svarspersonerna berättade om utmaningar med att hitta kompetenta arbetstagare.

Kommunernas ledande tjänsteinnehavare såg ännu dystrare på situationen och upp till fyra av fem (79 %) kommunala chefstjänstemän uppgav att inga sökande fanns. I synnerhet i Egentliga Tavastland och Nyland har det varit svårt att tillsätta lediga tjänster.

Utmaningarna med tillgången till arbetskraft har ökat i synnerhet i små kommuner med 10 000–49 000 invånare (63 % år 2021–76 % år 2022) och medelstora kommuner med 50 000–100 000 invånare (66 % år 2021–73 % år 2022).

De som svarade på enkäten till kommunala beslutsfattare berättar att det råder brist på proffs särskilt inom social- och hälsovården (65 %) och bildningssektorn (45 %). Ökningen i fråga om proffs i bildningssektorn var betydande jämfört med föregående år, +13 procent.

Lönen används allt oftare som lockbete för nya arbetstagare

Enligt Kevas enkät till kommunala beslutsfattare har kommunerna satsat på att locka arbetstagare med lön (32 %). Av olika åtgärder har lön som lockbete ökat mest (+15 procentenheter) jämfört med enkäten 2021. I en granskning per landskap har högre lön använts för att locka arbetstagare i synnerhet i Lappland och Egentliga Finland.

- Keva har undersökt de kommunala beslutsfattarnas synpunkter på tillgången till arbetskraft i tre år i rad och nu är resultaten redan extremt alarmerande. Tre av fyra kommunala beslutsfattare och fyra av fem ledande tjänsteinnehavare berättar att det är svårt att hitta kompetenta arbetstagare till lediga tjänster. Å andra sidan är det nog trevligt att märka att kommunerna verkligen har börjat vidta åtgärder för att locka arbetstagare. Alla tecken tyder på att bristen på arbetskraft i kommunsektorn är bestående. Läget försämras nu ytterligare av att de stora årskullarna i stora skaror antingen har gått eller kommer att gå i pension, berättar Ismo Kainulainen, ledande expert på Keva.

Arbetshälsan hos de kommunalt anställda på agendan i fyra av fem kommuner

Till och med drygt fyra femtedelar (84 %) av de politiska beslutsfattarna berättar att arbetshälsan hos kommunpersonalen har varit föremål för en politisk debatt i kommunen. De kommunalt anställdas arbetsförmåga och arbetshälsa följs tätt upp i Kajanaland, Kymmenedalen och Norra Karelen.

Utöver debatt uppger två av tre (66 %) svarspersoner att satsningarna på arbetshälsan och arbetsförmågan är ett strategiskt val i kommunen. Jämfört med föregående år uppger betydligt fler (+17 procentenheter) att detta strategiska val har gjorts i kommunen. Omkring 80 procent av beslutsfattarna i Norra Savolax och Päijänne-Tavastland berättar att de har gjort ett strategiskt val att satsa på arbetshälsan och arbetsförmågan.

Knappt två tredjedelar (62 %) av de politiska beslutsfattarna berättar att de kommunalt anställdas arbetshälsa och arbetsförmåga följs upp på fullmäktigesammanträdena i kommunen. Uppföljningen är vanligare i större kommuner.

- Det är enbart positivt att arbetshälsan hos kommunernas arbetstagare lyfts fram i den politiska diskussionen också i kommunerna. Jag anser att det är särskilt positivt att närmare två av tre svarspersoner uppger att den egna kommunen har gjort ett strategiskt val att satsa på arbetshälsan och arbetsförmågan. Strategisk arbetsmiljöledning är ett helt centralt verktyg för att främja arbetshälsan hos kommunernas arbetstagare och bidrar i betydande mån till att målmedvetet minska de eventuella faktorer som leder till arbetsoförmåga, konstaterar ledande expert Ismo Kainulainen.

Personalens arbetshälsa och arbetsförmåga utvecklas positivt

Enligt enkäten tror en större del av beslutsfattarna att de kommunalt anställdas arbetshälsa och arbetsförmåga utvecklas positivt (44 %) än negativt (23 %) under de kommande åren.

Jämfört med enkäten året innan har de kommunala beslutsfattarnas syn på saken blivit mer positiv (+6 procentenheter). Svarspersonerna tror att det i och med att social- och hälsovårdstjänsterna överförs till välfärdsområdena blir möjligt att bättre fokusera på det mindre antalet arbetstagare och satsa på arbetshälsan.

Över hälften av de politiska beslutsfattarna (51 %) och tjänstemannaledningen (56 %) anser att ledamöterna i kommunfullmäktige har minst en mer eller mindre betydande roll i att främja de kommunalt anställdas arbetshälsa samt arbetsmiljöledningen. De kommunala beslutsfattarnas möjligheter att främja de kommunalt anställdas arbetshälsa samt arbetsmiljöledningen anses främst vara förknippade med budgetberedningen och därigenom de tillgängliga resurserna.

Keva har kontaktat partierna i Finland och föreslagit att hanteringen av finländarnas arbetsförmåga ska få en central plats i politiken.

Keva vill fästa partiernas och riksdagsvalskandidaternas uppmärksamhet vid arbetshälsan och arbetsförmågan hos den finländska arbetskraften och i synnerhet hos personalen i den offentliga sektorn, samt framför allt vid praxisen för arbetsmiljöledningen och företagshälsovården genom vilken dessa kan utvecklas.

Keva önskar att landets regering i fortsättningen mer än tidigare ska utnyttja upprätthållande av arbetsförmågan hos de finländska arbetstagarna, främjande av bästa praxis för arbetsmiljöledning och avhjälpande av bristen på arbetskraft som ett centralt strategiskt mått för den ekonomiska politiken och arbetsmarknads- och socialpolitiken.

Presentationsmaterialet om undersökningen (på finska)

Ytterligare information:

Ismo Kainulainen, ledande expert, tfn 050 517 3594