Kommunernas problem med tillgång till arbetskraft förvärras

Kevas enkät till kommunala beslutsfattare vittnar om att det har blivit allt svårare för kommunerna att rekrytera arbetskraft.

Enligt Kevas enkät till kommunala beslutsfattare uppgav cirka två av tre (65 %) av svarspersonerna att antalet sökande till lediga tjänster har varit otillräckligt i kommunen. Av svarspersonerna ansåg 28 % att antalet sökande var tillräckligt medan 7 % inte kunde svara. För ett år sedan uppgav 42 % av de kommunala beslutsfattarna i motsvarande enkät att antalet sökande inte var tillräckligt. Enkäten till kommunala beslutsfattare genomfördes bland nya fullmäktigeledamöter och 1 078 personer svarade på den.

- Bristen på kvalificerad arbetskraft har blivit betydligt värre runt om i Finland. Bristen på arbetskraft drabbar hårdast stora städer. Hela 76 % av representanterna för städer med över 100 000 invånare ansåg att det inte fanns tillräckligt många sökande till lediga tjänster. Skillnaderna är avsevärda också mellan landskapen. I Österbotten berättade 83 % och i Nyland och Egentliga Finland upp till cirka 70 % av svarspersonerna att de har brist på sökande, medan talen i Södra Savolax och Södra Österbotten var 56 % respektive 57 %, berättar Jaakko Kiander, Kevas verkställande direktör.

I yrkesgrupperna är situationen särskilt svår inom social- och hälsovården där lediga tjänster till exempel som skötare, läkare och socialarbetare inte kan tillsättas. I kommunerna i Finland är efterfrågan stor också på arbetstagare inom undervisning och småbarnspedagogik, konstaterar Kiander.

Målmedvetna åtgärder för att locka arbetstagare har än så länge inte vidtagits

De kommunala beslutsfattarna fick också svara på frågan om kommunen har vidtagit särskilda åtgärder för att locka arbetstagare. Var tredje svarsperson kunde inte svara eller var inte medveten om sådana åtgärder. Många visste att kommunen hade satsat på kampanjer och på att främja kommunens anseende för att locka arbetskraft. Omkring var femte visste att kommunen betalar bättre lön till vissa yrkesgrupper än grannkommunen eller att rekryteringstillägg är i bruk.

Svarspersonerna fick också välja i en lista de faktorer som enligt deras uppskattning inverkar på kommunens dragningskraft som arbetsgivare. Goda offentliga tjänster, såsom skolor, daghem och bibliotek som kommunen erbjuder anses vara en viktig faktor vid konkurrensen om arbetstagare och hela 73 % av svarspersonerna valde detta alternativ. Av svarspersonerna tror 70 % att satsningar på arbetshälsan underlättar rekryteringen medan 68 % anser att kommunens anseende som arbetsgivare är avgörande. I synnerhet kommuner med 50 000–100 000 invånare ser ut att konkurrera om kvalificerade arbetstagare med goda tjänster, livskvalitet och anseende. Att betala högre lön än i branschen i genomsnitt är vanligare i större städer än i mindre kommuner.

Kiander tror att bristen på kvalificerad arbetskraft leder till att de kommunala beslutsfattarna allt mer måste fundera över hur man kunde dels locka arbetstagare, dels hålla dem kvar.

- Bristen på kvalificerad arbetskraft håller på att bromsa in den ekonomiska tillväxten i Finland och nu behöver flera åtgärder vidtas samtidigt för att detta ska kunna förhindras. Kommunernas anseende som goda arbetsgivare, en god personalpolicy och arbetstagarupplevelsen är frågor som de kommunala beslutsfattarna nu bör dryfta. Enbart genom kommunernas åtgärder kan man emellertid inte avhjälpa den brist på arbetskraft som nu råder i hela landet. Vi behöver fler personer som söker de lediga tjänsterna. Olika lösningar är att ta hand om de befintliga arbetstagarnas arbetsförmåga, att ta in ny kompetent personal från utlandet, att öka antalet utbildningsplatser samt att locka pensionärer tillbaka till arbetslivet på deltid och kortare vikariat, säger Kiander.

Rapporten om Kevas enkät till kommunala beslutsfattare pdf (på finska)

Ytterligare information:

Ledande expert Ismo Kainulainen tfn 0505173594