Personer som fått en diagnos för beteendestörning på grund av alkohol återvänder sällan till arbetslivet efter att deras rehabiliteringsstöd upphört och deras dödlighet är stor. Alkoholmissbrukare som är i arbetslivet borde erbjudas vård tidigare och effektivare än nu.
I undersökningen tog man reda på hur många alkoholmissbrukare som återvände till arbete från rehabiliteringsstöd alltså tidsbunden invalidpension. Vad som räknas som återgång till arbete definierades i denna undersökning strängt. Av alla som fått diagnosen för beteendestörning på grund av alkohol var det endast 92 personer dvs. 8 % av dem som upphört att få rehabiliteringsstöd som under det fjärde uppföljningsåret var huvudsakligen i arbete eller arbetslös och som räknades som tillgänglig för arbetslivet. Som jämförelse kan man säga att av alla de som slutat få rehabiliteringsstöd klassificerades 14 % som tillgängliga för arbetslivet.
Situationen för dem som slutat få rehabiliteringsstöd och som fått diagnos för beteendestörning på grund av alkohol avvek mycket från andra. En betydande del hamnade utanför befintliga registeruppgifter.
- Åren som följde på rehabiliteringsstödet utmärktes först av nya rehabiliteringsstödsperioder och fulla invalidpensioner efter vilket dödligheten var hög, berättar sakkunnigläkare Saija Turtiainen.
Av dem som fått en diagnos för beteendestörning på grund av alkohol beviljades endast några yrkesinriktad rehabilitering. Detta kan delvis bero på att personen inte nödvändigtvis är berättigad till Kevas arbetspensionsrehabilitering utan ska få rehabilitering via FPA eller TE-byrån. Yrkesinriktad rehabilitering har också kunnat förhindras av att tidpunkten för den inte ansetts vara rätt.
- För att få yrkesinriktad rehabilitering brukar man förutsätta en period på 1–3 månader då kriterierna för alkoholberoende inte längre uppfylls. Detta borde inte vara ett oöverstigligt problem om personen får lämplig vård. De viktigaste stegen i rehabiliteringsgången för en person som långsamt alkoholiseras tas i början av rehabiliteringen, vård borde därför erbjudas tidigare och effektivare än nu, säger Turtiainen.
I denna undersökning granskades sådana personer som fått en rehabiliteringsperiod beviljad av Keva, vilken för första gången upphörde under åren 2000–2010. Uppföljningen av de senast medtagna förlängdes till år 2014. Tillsammans undersöktes 28 570. Till närmare granskning togs de personer hos vilka en sjukdom som påverkade arbetsförmågan var beteendestörning på grund av alkohol. De var till antalet 1 210 vilket var färre än man kunde tänka sig utgående från befolkningsstatistiken.
I undersökningen användes material som baserades på Pensionsskyddscentralens registeruppgifter som handlade om beviljade rehabiliteringsstöd. De undersöktas inkomst- och förmånsperioder plockades från PSC:s inkomstregister. Diagnosuppgifterna utvidgades med hjälp av Kevas pensionsregister.
För ytterligare information
Sakkunnigläkare Saija Turtiainen, saija.turtiainen@keva.fi