Antalet sjukfrånvaro minskade måttligt under 2024. Både i kommunsektorn och välfärdsområdena hade antalet sjukdagar bland över 50-åringar tydligt minskat jämfört med föregående år. Däremot har sjukfrånvaron bland under 30-åringar ökat i kommunsektorn.
Under 2024 var det genomsnittliga antalet sjukdagar för personalen i kommunsektorn 12,9 dagar, vilket är lite mindre än föregående år (13,3). En motsvarande minskning syntes i välfärdsområdena, där det genomsnittliga antalet sjukdagar bland personalen var 15,7 förra året (föregående år 16,2).
I kommunsektorn hade 50–59-åringar och i välfärdsområdena alla över 50-åringar betydligt mindre sjukdagar jämfört med föregående år.
– Sjukfrånvaron har minskat måttligt efter coronan redan för andra året i rad. I synnerhet har antalet sjukdagar bland 50–59-åringar minskat betydligt. Jämfört med unga har arbetstagare över 50-år till exempel mindre utmaningar med den psykiska arbetsförmågan. Bland äldre och särskilt över 60-åringar ökar emellertid skillnaderna i arbetstagarnas sjuklighet, och vissa kan ha långa sjukskrivningar, säger forskningsdirektör Laura Pekkarinen.
Fler än tidigare har ingen sjukfrånvaro i kommunsektorn, men frånvaro bland unga har ökat
Fler arbetstagare i kommunsektorn än tidigare hade inte en enda sjukdag under 2024. Det finns emellertid stora skillnader mellan olika yrkes- och åldersgrupper.
Bland yrkesgrupperna hade personalen inom småbarnspedagogiken flest sjukdagar, 18,4 dagar i genomsnitt. De har också över 30 sjukdagar under året något oftare än andra. Kommunens personal inom den tekniska sektorn, rengöringen och kosthållningen hade också fler sjukdagar än andra yrkesgrupper, 15,6 dagar i genomsnitt.
Kommunernas personal inom förvaltning och planering hade minst frånvarodagar, 7,4 dagar i genomsnitt under 2024.
Vid en granskning efter åldersgrupp hade endast arbetstagare i kommunsektorn under 30 år mer sjukfrånvaro än föregående år. Kvantitativt hade emellertid arbetstagare över 60 år mest frånvaro.
– Orsaken till långa sjukskrivningar bland unga är ofta psykisk ohälsa, såsom ångeststörningar. Man måste uppmärksamma den psykiska orken bland unga arbetstagare i belastande arbetsuppgifter i kommunsektorn där möjligheterna till påverkan är begränsade. Stöd av arbetsgemenskaperna och cheferna är viktigt för unga, påminner Pekkarinen.
Antalet frånvarodagar i välfärdsområdena nästan på samma nivå som föregående år
Bland välfärdsområdenas yrkesgrupper hade personalen inom hälsovårdssektorn flest sjukdagar under 2024, 16,7 dagar i genomsnitt. Personalen inom kontorsarbete och kundservice hade nästan lika många sjukdagar, 16,1 dagar i genomsnitt.
Antalet frånvarodagar var minst bland personalen inom förvaltning, planering och forskning, 8 dagar i genomsnitt, och inom räddningsbranschen, 10,7 dagar i genomsnitt.
Sjukskrivningar som är över 30 dagar långa är ganska vanliga bland personalen i välfärdsområdena, och de är lite vanligare bland personalen inom hälsovårdssektorn än andra yrkesgrupper.
Antalet sjukdagar var på samma nivå som år 2023 bland alla andra åldersgrupper förutom över 50-åringar. Trots att det genomsnittliga antalet sjukdagar minskat hade över 50-åringar långa sjukskrivningar oftare än andra.
Frånvaro har stora kostnadseffekter
Arbetsoförmåga orsakade direkta kostnader på cirka 700 miljoner euro för arbetsgivare i kommunsektorn och cirka 600 miljoner euro för arbetsgivare i välfärdsområdena under 2024.
Den största andelen av kostnaderna, ungefär 70 procent, orsakades av sjukfrånvaro bland personalen. Hälften av kostnaderna för sjukskrivningar orsakas av över 30 dagars sjukskrivningar, även om endast cirka 10 procent av alla arbetstagare är sjukskrivna så länge.
Det viktigaste sättet att minska sjukfrånvaro är proaktiv arbetsmiljöledning som satsar på att upprätthålla personalens arbetsförmåga och förebygga problem.
– Enligt vår undersökning har man under det senaste året lyckats minska antalet sjukfrånvaro i nästan hälften av alla kommunorganisationer och välfärdsområden. I de organisationer där man har lyckats minska kostnaderna nämner hr-ansvariga bland annat åtgärder inom tidigt stöd för arbetsförmåga, satsningar på chefsarbetet, mer flexibilitet i arbetet samt ett gott företagshälsovårdssamarbete som metoder. De bästa metoderna bör spridas runt landet för att man ska kunna påverka kostnaderna för arbetsoförmåga, betonar Pekkarinen.
Ytterligare information:
Laura Pekkarinen, forskningsdirektör, tfn 040 574 1803, laura.pekkarinen(snabel-a)keva.fi
Information om materialet
Uppgifterna baserar sig på sjukfrånvarouppgifter om cirka 183 000 pensionsförsäkrade arbetstagare i kommunsektorn och 271 000 i välfärdsområdena.
Försäkrade från alla välfärdsområden och 100 kommunorganisationer som har laddat upp start- och slutdatum för arbetstagarnas frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall i Kevas tjänst Nyckeluppgifter under 2023–2024 finns med i materialet. Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor och räddningsverk har tillagts bland välfärdsområdena.
De räknade frånvarodagarna är kalenderdagar. Figurerna inkluderar personer som i slutet av året var anställda och hade inkomster på minst 5 000 € under året. Deltidsarbete har inte uteslutits i materialet.