Arbetsoförmåga har höga ekonomiska och mänskliga kostnader som följd. Tillsammans med den åldrande arbetskraften förvärrar arbetsoförmåga också bristen på kvalificerad arbetskraft i vårt land. Arbetsoförmåga är dock något som kan påverkas.
De direkta kostnaderna för arbetsoförmåga i den offentliga sektorn är över 1,5 miljarder euro per år – varav kommunsektorn och välfärdsområdena står för cirka 1,2 miljarder euro. De indirekta kostnaderna – såsom förlorad produktivitet, kostnader för vikarier och övertid – ökar summan ytterligare. Merparten av de direkta kostnaderna för arbetsoförmåga beror på sjukfrånvaro.
Enligt Kevas utredningar kan man enbart i kommunsektorn spara cirka 500 miljoner euro per år i kostnader för arbetsoförmåga genom att ta i bruk bästa praxis för arbetsmiljöledning.
Strategiska val inom arbetsmiljöledning och ett brett utbud av åtgärder, när de vidtas vid rätt tidpunkt, stärker personalens arbetsförmåga och minskar kostnaderna för arbetsoförmåga. Arbetstagarnas välbefinnande och nöjdhet i arbetet syns både som minskade kostnader och högklassiga offentliga tjänster.
Förtida pensionering kan förebyggas genom proaktiv arbetsmiljöledning som satsar på att upprätthålla personalens arbetsförmåga och avvärja problem.
Att ta hand om arbetsförmågan ger resultat i kommuner och välfärdsområden
Keva har samlat exempel på åtgärder för att främja arbetsförmågan i några kommuner och välfärdsområden genom vilka man har kunnat minska kostnaderna för arbetsoförmåga och stärka personalens arbetsförmåga. Läs mer om åtgärderna i olika städer och välfärdsområden i länkarna nedan.
- I Norra Savolax välfärdsområde är arbetshälsan en fråga för alla
- Förändringen i kulturen kring arbetsmiljöledning minskade sjukfrånvaron inom Oma Häme
- Kempele kommun: Fortsättning i arbetet kan stödjas genom lämpliga arbetsuppgifter
- Siun sote: En positiv spiral i arbetsmiljöledning börjar i ledningen
