Pensionsreformen 2017
Pensionsreformen trädde i kraft 1.1.2017. I pensionsreformen sammanslogs lagen om kommunala pensioner (KomPL), lagen om statens pensioner (StaPL) och pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL) i pensionslagen för den offentliga sektorn, OffPL (Finlex.fi). Pensionslagen för den offentliga sektorn omfattar också Folkpensionsanstaltens personal.
Plock ur reformen
- Deltidspensionen slopades och ersattes av partiell förtida ålderspension.
- Förtida ålderspension har slopats.
- Ett nytt pensionsslag, arbetslivspension, infördes.
- Pensionens nedre åldersgräns stiger från och med 2018. Den nedre åldersgränsen stiger gradvis från 63 år till 65 år.
- Pensionsintjäningen börjar redan vid 17 års ålder (från 2017). Pensionsintjäningen är 1,5 procent av arbetsinkomsterna.
- Du kan få en uppskovsförhöjning i din pension som är 0,4 procent för varje månad som du fortsätter arbeta efter att du uppnått den lägsta pensionsåldern för din åldersklass.
Vad ändrades inte?
Vem påverkas inte av reformen? Pensionsreformen inverkar inte på de nuvarande pensionerna. Höjningen av pensionsåldern gäller inte personer födda 1954 eller tidigare. Löpande deltidspensioner fortsätter normalt och förutsättningarna för utbetalningen av pension ändras inte. Inkomstgränserna för deltidsarbete fastställs på samma sätt som förr.
Vad ändrades inte?
- Den personliga pensionsåldern (mellan 63 och 65 år) kvarstår.
- Invalid- och delinvalidpensionen försvinner inte och kriterierna för beviljande har inte ändrats.
- Pensionsslussen, dvs. tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa slopades inte.
- Pensionsintjäningen för oavlönade perioder ändrades inte (t.ex. familjeledighet, arbetslöshet, sjukdagpenning, alterneringsledighet).
- Inga ändringar i familjepensionen.
- Av arbete samtidigt med pension intjänar man 1,5 % i pension per år såsom tidigare.
Allmän pensionsålder
Den lägsta pensionsåldern steg gradvis från nuvarande 63 år. Personer födda före 1955 behåller den tidigare pensionsåldern på 63 år. Pensionsåldern för personer födda 1955 steg med tre månader, för personer födda 1956 med sex månader osv., på så sätt att den lägsta pensionsåldern för personer födda 1962–1964 är 65 år.
Den lägsta pensionsåldern för personer födda 1965 och senare fastställs senare.
Födelseår | Den nedre gränsen för ålderspension | Den övre åldersgränsen för pensionsintjäning |
1954 | 63 år | 68 år |
1955 | 63 år 3 mån. | 68 år |
1956 | 63 år 6 mån. | 68 år |
1957 | 63 år 9 mån. | 68 år |
1958 | 64 år | 69 år |
1959 | 64 år 3 mån. | 69 år |
1960 | 64 år 6 mån. | 69 år |
1961 | 64 år 9 mån. | 69 år |
1962-1964 | 65 år | 70 år |
1965– | Fastställs senare | Fastställs senare |
Målsatt pensionsålder
För varje åldersklass beräknas därtill en s.k. målsatt pensionsålder som är högre än den lägsta pensionsåldern. Det är den ålder i vilken pensionsbeloppet ungefär motsvarar den pension som personen hade fått i den lägsta pensionsåldern utan minskning på grund av livslängdskoefficienten.
Om en person är född till exempel 1955, är den lägsta pensionsåldern 63 år 3 månader, medan den målsatta pensionsåldern är cirka 64 år 3 månader. Genom att fortsätta arbeta fram till den målsatta pensionsåldern är pensionsbeloppet ungefär på samma nivå som det hade varit vid 63 års 3 månaders ålder utan minskning på grund av livslängdskoefficienten.
Personlig pensionsålder
Om arbetet inom den offentliga sektorn har börjat före 1993 och fortsatt utan avbrott har den anställda en s.k. personlig pensionsålder. Den är i allmänhet högre än den lägsta pensionsåldern.
Den personliga pensionsåldern ändrades inte i pensionsreformen. Om man fortsätter arbeta fram till den personliga pensionsåldern blir pensionsintjäningen större för tiden före 1995. Man kan emellertid gå i pension i den lägsta pensionsåldern men i så fall minskas pensionsintjäningen för tiden före 1995.
Yrkesbaserad pensionsålder
I den offentliga sektorn fanns tidigare yrkesbaserade pensionsåldrar som var lägre än den allmänna pensionsåldern. De yrkesbaserade pensionsåldrarna har slopats men de som har haft en sådan har haft möjlighet att behålla den.
De yrkesbaserade pensionsåldrarna har nu stigit gradvis. Den nya pensionsåldern beror på när den hade uppnåtts enligt de tidigare bestämmelserna. Om den tidigare pensionsåldern uppnåddes eller uppnås 2016 eller 2017, ändras den inte. Om den tidigare pensionsåldern hade uppnåtts 2018 är den nya pensionsåldern 3 månader högre och om den tidigare pensionsåldern före pensionsreformen hade uppnåtts 2019, stiger pensionsåldern med 6 månader osv.
Den yrkesbaserade pensionsåldern hade uppnåtts enligt de tidigare bestämmelserna | Den yrkesbaserade pensionsåldern steg |
2018 | + 3 mån. |
2019 | + 6 mån. |
2020 | + 9 mån. |
2021 | + 1 år |
2022 | + 1 år 3 mån. |
2023 | + 1 år 6 mån. |
2024 | + 1 år 9 mån. |
2025 och senare | + 2 år |
Den yrkesbaserade pensionsåldern kan dock stiga högst till åldersklassens lägsta pensionsålder.
Uppskovsförhöjning och andra reformer
Från 1.1.2017 är pensionsintjäningen 1,5 % av de årliga arbetsinkomsterna. Ett undantag är personer födda 1954–1972 som tjänar in 1,7 % av årsinkomsterna i pension från 53 års ålder till 63 års ålder. Den förhöjda årsintjäningen på 4,5 % för 63 år fyllda slopades 1.1.2017.
Löntagarens pensionsavgift dras inte längre av från inkomsterna när pensionen räknas ut.
Pensionsintjäningen upphör vid 68 års ålder. Personer födda 1958–1961 fortsätter tjäna in pension tills de fyller 69, och personer födda 1962 och senare tills de fyller 70.
Livslängdskoefficienten minskar pensionen på samma sätt som förr.
En uppskovsförhöjning räknas på pensionen om den börjar efter årskullens lägsta pensionsålder. Uppskovsförhöjningen är 0,4 % för varje månad som pensionen skjuts upp.
Om till exempel en person född 1955 arbetar tills hen fyller 64 räknas uppskovsförhöjningen från den lägsta pensionsåldern (63 år 3 månader) till pensionens början, dvs. för 9 månader. Uppskovsförhöjningen är 9 x 0,4 = 3,6 % av pensionsbeloppet.
Ändringar i militärers och polisers pensioner
Pensionsreformen inverkar också på militärpensionerna. Enligt reformen senareläggs militärers pensionering från 2018, tills den år 2025 har senarelagts med två år.
De nya pensionsformerna som införs i den allmänna pensionsreformen, partiell förtida ålderspension och arbetslivspension, gäller inte för militärer.
- Läs mer: Pensionsreformen och pensionsskyddet för personalen vid försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet
Också inom polisförvaltningen tillämpas fortfarande särskilda avgångsåldrar på vissa yrken, 60 eller 63 år. Numera är man dock inte tvungen att avgå, utan en polis som har uppnått avgångsåldern kan fortsätta arbeta fram till tjänstemännens allmänna avgångsålder (i detta nu 68 år, men stiger gradvis till 70 år från och med 2018).
- Läs mer: Polisernas pensioner