Kevas pensionsdirektör Merja Paananen och Olli Viljanen som är projektchef för projektet Hållbart arbetsliv tror att förändringar i arbetslivet erbjuder möjligheter till lärande och kompetensutveckling. Och eftersom förändringen är konstant, måste också kompetensen ständigt utvecklas.
I Keva arbetar man med arbetspensionsskydd och minskning av risken för arbetsoförmåga. Det hör till arbetets natur att lagstiftningen och andra bestämmelser och avtal sällan förändras.
Trots detta är arbetssätten helt annorlunda än till exempel för tio år sedan, även om det inte har skett några större förändringar i själva substansen. Förutom tekniska förändringar tvingar arbetsgivarens strategiska val och ständig effektivisering av verksamheten att agera på ett annat sätt än tidigare.
- Förändringen i arbetet syns på olika sätt i olika uppgifter, i alla sektorer, säger Merja Paananen.
I yrkena i den offentliga sektorn påverkas kompetensbehoven bland annat av kundernas behov och förväntningar på offentliga tjänster, olika kundgruppers särskilda behov samt de krav som ekonomin och effektiviteten ställer.
- Till exempel renhållningsarbetarens arbete kan påverkas av ändringar i sortering och registrering av avfallshantering. Samtidigt behandlar allt fler läkare sina patienter på distansmottagning.
Kompetensutveckling och lärande är viktiga för arbetshälsan
Förmågan att arbeta kräver såväl tillräcklig kompetens i förhållande till kraven i arbetet som förmåga att lära sig nytt. Kompetens och lärande stärker arbetsförmågan, eftersom de ökar känslan av kontroll och stöder orken i arbetet. På motsvarande sätt kommer inkompetens så småningom att belasta och försämra arbetsförmågan.
- Enligt studier mår människor bra på jobbet om de känner att
deras arbete är viktigt och att de har tillräcklig autonomi, det vill säga möjligheter att påverka sitt arbete. Om en person saknar den inre motivationen att utvecklas och lära sig, kan det leda till att hen tröttnar på arbetet och i värsta fall blir utbränd, säger Olli Viljanen.
Arbetskraven och arbetstagarens kompetens måste alltid stämma överens. Om kraven är för höga eller för låga i förhållande till kompetensen kan det vara en risk för arbetsoförmåga.
- Det är också en fråga om yrkesidentitet. Om den försvagas för att jag inte känner att jag har kontroll över mitt arbete, försvagas min arbetshälsa, fortsätter Merja.
Vad måste vi lära oss nu?
Över 30 procent av de nuvarande arbetstagarna i kommunsektorn, välfärdsområdena och staten kommer att gå i pension inom de närmaste tio åren, och till och med drygt 40 procent av kyrkans personal.
Enligt Merja funderar många arbetsgivare i den offentliga sektorn nu vilken typ av kompetens och hurdana proffs som behövs för att ersätta pensionerade arbetstagare.
- Kompetensbehoven och utvecklingen av dem stöder uppnåendet av de stora målen på arbetsplatsen eller i organisationen.
Också på Keva står vi inför samma frågor. Utgångspunkten för kompetensutveckling är övergripande kundförståelse och kundbetjäning.
– I min egen enhet vill vi till exempel stärka den kompetens som behövs för att stödja, motivera och vägleda våra kunder vars arbetsförmåga är nedsatt, säger Merja.
Enligt Olli fokuserar man i arbetsgivartjänsterna mycket på att stärka kunskapsbaserad ledning och på möjligheterna med artificiell intelligens.
– Vi lägger också stor vikt vid att vi ännu mer än tidigare utvecklar tjänster och lösningar tillsammans med Kevas arbetsgivarkunder.
Kompetensutveckling är allas ansvar
De flesta människor behöver då och då något nytt och variation i sitt arbete. Då finns det goda förutsättningar för individuellt lärande, tillväxt och förnyelse. Kompetensutveckling är dock inte bara arbetstagarens uppgift.
- Förnyelse och lärande är både individens, arbetsgemenskapens och samhällets ansvar, betonar Olli.
- Jag tror att man i arbetslivet egentligen är nästan ”tvungen” att utveckla sin egen kompetens, och många tycker att det också är väldigt inspirerande. Det kommer att ge arbetsgemenskaperna och arbetsgivarna möjlighet att erbjuda arbetstagarna nya möjligheter, nya perspektiv och därmed ny arbetsentusiasm, fortsätter Merja.
När man talar om lärande eller förnyelse är det värt att komma ihåg att merparten av lärandet sker i vardagen genom arbetet.
– Jag tror att 70 procent av lärandet också i framtiden kommer att ske genom att man arbetar, 20 procent i växelverkan med andra och endast 10 procent i formell utbildning såsom kurser, säger Olli.
Merja hoppas att växelverkan också skulle öka på Keva och att man skulle dela erfarenheter mellan kollegor.
– I takt med att distansarbetet ökar har den omedelbara växelverkan på arbetsplatsen självfallet minskat, men i gengäld delar vi mer med varandra via Teams. Tekniken har således skapat nya och mer jämlika möjligheter till lärande.