Arbetsförmågan hos personalen inom statens säkerhetsverksamhet är på en god nivå, och det finns inga betydande risker för arbetsoförmåga. Bland poliser, inom fångvården och hos unga arbetstagare är risk- och belastningsfaktorerna något vanligare än i andra yrkesgrupper.
Enligt Kevas forskning och statistik finns det inom statens säkerhetsverksamhet flera faktorer som stöder personalens arbetsförmåga. Personalen inom polisväsendet, fångvården, försvaret och gränsbevakningen ser sitt arbete som viktigt och socialt betydelsefullt: Drygt 90 % av arbetstagarna upplever det så. Arbetet är också motiverande och arbetstagarna är beredda att rekommendera sin arbetsplats.
Arbetstagarna nämner bra chefsarbete och arbetsgemenskaper som särskilda styrkor. Också upplevelsen av fysisk arbetsförmåga är fortsatt god. Fler än fyra av fem (84 %) upplever sin arbetsförmåga som bra i detta avseende.
Det finns dock skillnader mellan olika yrkesgrupper inom sektorn beroende på arbetets natur och till exempel åldersstrukturen. Enligt sjukfrånvaro- och pensionsstatistik är risken för arbetsoförmåga något större hos personalen inom polisen och särskilt fångvården, och med perspektiv på sjukfrånvaro i viss mån även hos äldre arbetstagare. Den psykiska arbetsförmågan har försämrats också hos arbetstagare under 30 år, även om de upplever glädje och entusiasm i arbetet.
– Mot bakgrund av forskningsresultaten är det positivt att de arbetstagare som ansvarar för medborgarnas säkerhet mår bra i sitt arbete och upplever sin arbetsförmåga som god. Det finns inga omedelbara risker för arbetstagarnas arbetsförmåga i sektorn som helhet. Den föränderliga omvärlden och i synnerhet unga arbetstagares ork i krävande arbetsuppgifter förutsätter dock att man följer upp och förutser utvecklingen av personalens arbetsförmåga, upprätthåller resurser och omedelbart åtgärdar försämringar av arbetsförmågan, säger forskningsdirektör Laura Pekkarinen.
Uppgifterna framgår av Kevas senaste sektoröversikt som sammanställer forsknings- och statistikdata om situationen för arbetsförmågan och de faktorer som påverkar den inom statens säkerhetssektor. I översikten föreslås också olika åtgärder som stöd för verksamheten.
Väktarna har mest sjukfrånvaro, polisernas invalidpensioner ökar något
En granskning av yrkesgrupperna inom sektorn pekar på att risken för arbetsoförmåga är något högre hos personalen inom polisen och fångvården än i andra yrkesgrupper.
Väktarna har det högsta antalet sjukdagar bland alla yrkesgrupper, i genomsnitt 21 dagar 2023. I genomsnitt har de cirka nio dagar mer frånvaro än i hela säkerhetssektorn (cirka 12 dagar). Också antalet invalidpensioner som börjar löpa är störst bland väktare. Invalidpensionerna orsakas av såväl psykisk ohälsa som sjukdomar i rörelseorganen.
Bland poliserna har invalidpensionsfrekvensen ökat något och den vanligaste orsaken är psykisk ohälsa.
Arbetsbelastningen stabiliseras inom polisen och fångvården
Den psykiska belastningen inom polisen och fångvården håller på att stabiliseras. Arbetsbelastningen är dock högre än inom försvaret och gränsbevakningen, där nästan nio av tio (87 %) arbetstagare bedömer sin mentala arbetsförmåga som bra eller utmärkt. Inom polisen och fångvården har tre av fyra (78 %) denna upplevelse.
Arbetsförmågan belastas inom polisen och fångvården dessutom av våld eller hot om våld från medborgarnas sida som ibland förekommer i arbetsuppgifterna. Var tredje arbetstagare upplever också tidspress i arbetet. Jämfört med annan personal inom staten uppskattar färre – endast varannan – arbetstagare inom polisväsendet och fångvården att de kan påverka frågor som rör deras arbete.
Inom polisen och fångvården upplever fyra av fem arbetstagare att atmosfären och förtroendet inom arbetsgemenskapen är bra, vilket är en styrka jämfört med den offentliga sektorn i övrigt. Arbetstagarnas bedömning av arbetsgemenskapernas förmåga att lösa konflikter har förbättrats och är nu i linje med genomsnittet för statens personal.
Den psykiska arbetsförmågan försämras hos unga arbetstagare
Unga arbetstagare är nöjda med sitt arbete: Fler unga arbetstagare än tidigare (81 %) rekommenderar sin arbetsplats och upplever entusiasm i arbetet.
Upplevelsen av den psykiska arbetsförmågan hos unga arbetstagare under 30 år har dock inte återgått till nivån före coronapandemin. De arbetstagare som upplever att arbetsförmågan till denna del är svag är fler bland unga arbetstagare än i andra åldersgrupper. Utmaningarna med den psykiska arbetsförmågan betonas särskilt inom polisen och fångvården, men skillnaderna jämfört med andra åldersgrupper är signifikanta också inom försvaret och gränsbevakningen. Sjukfrånvaron bland unga arbetstagare har också fortsatt att öka i nästan alla yrkesgrupper inom säkerhetsverksamheten.
Unga arbetstagare upplever ofta sitt arbete som belastande. Över hälften av de unga arbetstagarna upplever arbetet som psykiskt belastande, och nästan var tredje har upplevt våld eller hot om våld i sitt arbete. Jämfört med läget för två år sedan kan något fler påverka sitt arbete, men andelen arbetstagare som bedömer det så är lägre än i andra åldersgrupper.
Chefsarbetet och arbetsgemenskaperna upplevs som en styrka inom försvaret och gränsbevakningen
Arbetets fysiska belastning och försummelse av hemmalivet på grund av arbetet kan upplevas som riskfaktorer för personalen inom försvaret och gränsbevakningen: Ungefär en femtedel av personalen uppger detta. Färre än varannan kan påverka arbetstiderna och arbetsplatserna. Personalen stöds emellertid av möjligheterna att påverka andra arbetsrelaterade frågor, som hela tre av fyra upplever som goda.
Inom försvaret och gränsbevakningen kan upplevelsen av arbetsförmågan påverkas av personalens förmåga att återhämta sig från arbetet. Över 70 % bedömer att de kan återhämta sig från arbetet före nästa skift, vilket är en högre andel än i andra yrkesgrupper inom staten.
Personalen inom försvaret och gränsbevakningen är nöjdare än andra med chefens rättvisa, stöd och hjälp och den feedback som chefen ger. Ytterligare styrkor jämfört med den offentliga sektorn i övrigt är det starka förtroendet för människorna och förmågan att lösa konflikter i arbetsgemenskapen.
Bland kvinnliga arbetstagare inom försvaret och gränsbevakningen är nöjdheten med chefens verksamhet och arbetsgemenskapen sämre än bland män. Färre kvinnliga svarspersoner anser att chefens verksamhet är rättvis och jämlik eller att de får stöd och hjälp av sin chef. Tre gånger så många kvinnor som män har också upplevt mobbning eller olämpligt bemötande från chefen eller arbetskamrater under det senaste året.
Ökad sjukfrånvaro inom säkerhetssektorn
Antalet sjukdagar inom hela säkerhetsverksamheten har ökat något de senaste åren. Ökningen var särskilt stor 2022 då coronarestriktionerna upphävdes. År 2023 var dock antalet frånvarodagar hos personalen fortfarande högre än före 2022.
År 2023 hade väktare i genomsnitt 21 frånvarodagar jämfört med 13,5 dagar hos poliser, kommissarier och överkonstaplar. Tull- och gränstjänstemän hade i genomsnitt 12,5 frånvarodagar. De är den enda gruppen där antalet sjukdagar har minskat. Gräns- och sjöbevakare har per år i genomsnitt 4 sjukdagar färre än tulltjänstemän. Annan personal inom säkerhetsverksamheten hade i genomsnitt 10 frånvarodagar. Militär personal hade minst frånvarodagar, i genomsnitt 6 dagar år 2023.
Bland olika åldersgrupper i säkerhetssektorn är antalet sjukdagar störst bland arbetstagare över 55 år, i genomsnitt 15 dagar om året. Antalet frånvarodagar hos dem har dock under de senaste åren inte ökat lika mycket som i andra åldersgrupper.
Nästan var tredje ska gå i pension
Enligt Kevas pensioneringsprognos kommer nästan var tredje (31 %) av alla arbetstagare inom säkerhetsverksamheten att gå i ålderspension eller invalidpension under de kommande tio åren. Det innebär cirka 10 200 arbetstagare inom säkerhetsverksamheten.
I genomsnitt går cirka 800 respektive knappt 200 arbetstagare i ålderspension och invalidpension varje år. Ålderspensionering är vanligast bland annan personal, medan invalidpensionsfrekvensen är störst bland väktare.
Sektoröversikten (på finska): Valtion turvallisuustoiminnan henkilöstön työkyky ja sen johtaminen – voimavarat ja työkyvyttömyysriskien hallinta (pdf)
Ytterligare information:
Laura Pekkarinen, forskningsdirektör, tfn 040 574 1803, laura.pekkarinen(at)keva.fi
Bakgrundsinformation om undersökningen
I sektoröversikten över statens säkerhetsverksamhet undersöks arbetsförhållandena och arbetsförmågan hos personalen inom statens samhälleligt kritiska säkerhetsmyndigheter som är försäkrade hos Keva.
Sektoröversikten sammanställer Kevas forsknings- och statistikdata. För den har man också intervjuat aktörer inom säkerhetssektorn om situationen för arbetsförmågan och de faktorer som påverkar den i olika yrkesgrupper inom försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, polisen och Brottspåföljdsmyndigheten samt i fråga om statistik också Tullen. I översikten ingår även annan forskningslitteratur och exempel på utvecklingsprojekt inom säkerhetsverksamhet.
Sektoröversikten fokuserar på att stödja arbetsförmågan i en föränderlig omvärld och lägger fram förslag till stöd för verksamheten. Översikten riktar sig särskilt till personaltjänsterna, organisationernas ledning och cheferna. Förhoppningen är dock att den ska öka förståelsen för de specifika frågorna om arbetsförmåga hos arbetstagarna inom statens säkerhetsverksamhet också mer allmänt.
Av alla Kevas försäkrade inom staten arbetar cirka 33 000 inom säkerhetssektorn. Bland de försäkrade var år 2023 cirka 10 000 militärer (officerare, underofficerare, innehavare av militär specialtjänst), 8 100 poliser, kommissarier och överkonstaplar, 3 900 tull- och gränstjänstemän och 1 600 väktare. Cirka 9 700 försäkrade tillhörde annan personal.
De yrkesgrupper som granskades i översikten har delvis kombinerats för att beskriva säkerhetsverksamheten i sin helhet och för att kunna jämföra arbetsförmågan i olika säkerhetsmyndigheter med tillräcklig noggrannhet. I statistiken har till exempel inom militär personal officerare, underofficerare och innehavare av militär specialtjänst behandlats som en enda grupp, likaså poliser, kommissarier och överkonstaplar inom polisväsendet. Det är till exempel nödvändigt att kombinera grupper när man granskar invalidpensioner där frekvensen är låg. Också i undersökningen Arbetshälsan i den offentliga sektorn har polisväsendet och fångvården och å andra sidan försvaret och gränsbevakningen granskats som egna grupper. Klassificeringen delar upp typen av ämbetsverk Säkerhetsverksamhet som presenteras i statens personalberättelse i två delar som granskas skilt.