Enligt Kevas nya undersökning lyckas yrkesinriktad rehabilitering för kommunanställda bäst om man satsar på arbetsförmågan och företagshälsovårdssamarbetet. Skillnaderna mellan landskapen är stora. Syftet med yrkesinriktad rehabilitering är att hjälpa arbetstagare med risk för arbetsoförmåga att återgå till arbetet och fortsätta i arbetslivet. För arbetsgivaren betyder en lyckad yrkesinriktad rehabilitering lägre kostnader för arbetsoförmåga.
Södra Karelen och Södra Österbotten toppade listan över lyckad yrkesinriktad rehabilitering för kommunanställda: 79–86 % av rehabiliteringsklienterna återgick till arbetet i dessa landskap. Om de personer som efter rehabiliteringen har fortsatt att studera och arbetssökandena räknas med har hela 85–88 % av rehabiliteringarna lyckats, när talet i genomsnitt är cirka 77 %.
- De landskap i vilka kommunarbetsgivarna satsar på tidigt stöd lyckas också bättre med yrkesinriktad rehabilitering, säger Kevas rehabiliteringschef Sirpa Reijonen. Ju mer man har satsat på frågorna kring arbetsförmågan och företagshälsovårdssamarbetet desto mer sannolikt är det enligt Reijonen att den yrkesinriktade rehabiliteringen lyckas.
Eftersom de största personalriskerna vid stora förändringar är behäftade med kompetens, motivation och funktionsförmåga spelar proaktiv strategisk ledning av arbetsförmåga en viktig roll. Smidigt arbetsflöde och personalens arbetsförmåga kan främjas med proaktiv verksamhet som också omfattar yrkesinriktad rehabilitering.
Man kan medverka till att rehabiliteringen lyckas redan när rehabiliteringsplanen görs upp. När planen har upprättats omsorgsfullt tillsammans med arbetsgivaren blir förutsättningarna för återgång till arbetet bättre.
- Då rehabiliteringsplanen upprättas är det väsentligt att fundera hur arbetstagaren kan fortsätta att jobba så länge som möjligt, helst fram till pensionsåldern, säger Reijonen.
- I synnerhet i fråga om unga personer kan det ofta kräva omskolning till ett nytt yrke, säger hon.
Också åtgärderna inom yrkesinriktad rehabilitering varierar regionalt. Till exempel i Norra Österbotten och Päijänne-Tavastland är det vanligare att rehabiliteringsklienterna deltar i utbildning medan den yrkesinriktade rehabiliteringen i andra landskap är mer inriktad på arbetsprövning och därigenom återgång till arbete eller byte av arbetsuppgifter.
Bland annat dessa uppgifter framgår av Kevas nya informationsmaterial som belyser skillnaderna mellan landskapen. Materialet beskriver kommunarbetsgivare och arbetstagare i landskapen och planeringen av vårdreformen just nu.
Läs mer (på finska)
Ytterligare information
om yrkesinriktad rehabilitering: rehabiliteringschef Sirpa Reijonen, tfn 040 829 6627
om statistik: statistikanalytiker Petra Sohlman, tfn 041 547 1745