I Laukas kommun görs långsiktiga satsningar på personalens arbetshälsa och för att förbättra förutsättningarna för fortsatt arbete. Välbefinnandet bygger på en arbetskultur som värdesätter alla.
Laukas kommun i Mellersta Finland fyller 430 år i år och är omtyckt bland barnfamiljer. Kommunen sysselsätter omkring 800 arbetstagare varav drygt två tredjedelar är ordinarie.
Invånarnas åldersstruktur återspeglas i de tjänster kommunen producerar och i sektorstrukturen. Organisationen omfattar flera sektorer och över hälften av personalen arbetar inom undervisningen och småbarnspedagogiken.
Även om medelåldern hos arbetstagarna är något lägre än i kommunsektorn i övrigt kan utmaningarna med personalens åldrande inte förbigås.
– Man kan emellertid inte påstå att till exempel äldre arbetstagare har mer sjukfrånvaro eftersom unga arbetstagare tidvis behöver mer stöd, säger kommunens ekonomi- och personaldirektör Eero Raittila.
Enligt Raittila är variationen i behovet av stöd för arbetsförmågan stor i dag: olika personer behöver olika typer av stöd. – En medelstor organisation är lämpligt liten och möjliggör individuella lösningar för att stödja arbetsförmågan, och samtidigt tillräckligt stor för att kunna fungera som en stor organisation.
Metoderna utnyttjas inte om man inte känner till dem
Organisationen använder verksamhetsmodeller och tjänster för stöd för arbetsförmågan men enligt Raittila varierar det hur de utnyttjas i praktiken. En av orsakerna enligt honom är personalomsättningen också i ledningen samt att även andra stora förändringar är aktuella i kommunsektorn just nu.
– När vi vill hantera arbetsbelastningen och proaktivt stärka arbetsförmågan är det viktigt att satsa på implementeringen av verksamhetsmodellerna och introduktionen av cheferna. Så har vi också tidigare kunnat nå goda resultat.
Också i Laukas känner man av utmaningarna med att balansera bristen på arbetskraft och den kommunala ekonomin. Därför ses satsningarna på personalens arbetsförmåga som synnerligen viktiga. Enligt Raittila ökar satsningarna på arbetsmiljöledning organisationens attraktivitet och är ett optimalt sätt att balansera ekonomin.
– Utgångspunkten är att varje arbetstagare värdesätts oavsett arbetsuppgift eller arbetsinsats. I bästa fall stärker detta engagemanget i arbetsgemenskapen också under svåra tider.
Öppenhet bidrar till att bygga upp samarbete
Samarbetet kring arbetsmiljöledning i organisationen är enligt Raittila naturligt och tätt: personalförvaltningen och personalledningen, arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddschefen arbetar inte mot varandra. Allt kan diskuteras öppet och man är lyhörd för personalen. Man arbetar för en delad lägesbild och gemensamma mål.
– Hos oss får man ha olika åsikter men ärendena kan ändå föras fram i en konstruktiv anda.
Ledningen och cheferna får bra respons och beröm för att de bryr sig om personalen och förstår sig på arbetstagarna. Också resultaten av Kevas arbetshälsoenkät som togs i bruk för två år sedan är positiva.
– Vi genomför enkäten årligen och följer upp situationen jämfört med våra tidigare resultat och andra kommuner. Resultaten visar direkt vad vi ska utveckla.
Pulsen på arbetsförmågan
Resultaten av arbetshälsoenkäten gav också upphov till ett pågående utvecklingsprojekt som beviljades Kevas arbetslivsutvecklingspengar 2022. Projektet resulterar i ett verktyg för arbetsmiljö- och karriärledning som enligt Raittinen tar pulsen på personalen: arbetstagarens situation bedöms med en sms-baserad chattlösning och hen styrs sedan till rätt typ av stöd.
Som en del av projektet har kommunen anställt en samordnare för arbetsförmågan som utöver projektet har en viktig roll i att implementera modellen för ersättande arbete tillsammans med företagshälsovården.
Förväntningarna på verktyget är höga: – Verktyget gör bästa praxis, väl beprövade metoder och verksamhetsmodeller tillgängliga för alla. Verktyget klargör helheten för arbetsmiljöledning ytterligare för såväl ledningen, cheferna som personalen.
Ekonomi- och personaldirektör Eero Raittila (Bild: Laukas kommun)